CF i Rågsved

[Staffan Sävenfjord]

Funderar på den där självmordsplatsen i CF 76:an, men jag minns inte så noga eftersom det är så länge sedan... Hur var det med alla dörrombyggda CF 75 och 65 inom SJ? Hade de en självmordsplats där vänster ingångsdörr hade funnits eller var det en öppen yta där? Det borde ju ha varit samma problem med dessa bussar i högertrafik som för omställningsbussar i vänstertrafik.

De bussar som "snålombyggdes" med bara flyttad dörr och som jag såg hade ingen sådan plats. Jag vill minnas att de där stolarna försvann med tanke på riskerna samt att många förare uppfattade det som störande att ha folk sittande bredvid sig.

[Ingwar Åfeldt]

De bussar som "snålombyggdes" med bara flyttad dörr och som jag såg hade ingen sådan plats. Jag vill minnas att de där stolarna försvann med tanke på riskerna samt att många förare uppfattade det som störande att ha folk sittande bredvid sig.

Jag kan inte komma ihåg någon CF vi hade i Ösmo före omläggningen till högertrafik som hade en stol på "självmordsplatsen". Det var en öppen yta. Efter omläggningen har jag ingen klar minnesbild av hur det såg ut i de "snålombyggda" vagnarna, de kom nästan aldrig till Ösmo.


M v h
Ingwar

[Bengt H]

Uppsalaödlorna behöll framdörren även i högertrafik och bussen fick därmed en separat förardörr. Utrymmet intill föraren vid dörren var normalt avspärrat från det övriga utrymmet med en slagklädd kätting. Dörren kunde också öppnas under varma sommardagar och erbjuda fartvindens svalka till föraren. Sådana dagar var det gott om sommaren 1969, som denna bild är från. Platsen är Sala backar i Uppsala. Bry er inte om linjenumret, det är bara föraren och konduktören som lekt lite grann. Förmodligen beroende på allt för väl tilltagen regleringstid. Linje 6 blev det skyltat innan avgång.



Däremot hade Scania BF-bussarna en typisk självmordsplats, vilket kan anas på den här bilden.



Denna bild stämmer till eftertanke. Såvitt jag vet blev ingen allvarligt skadad vid denna olycka.

[SJ Buss]

SJ 0132 hade passagerarstol längst fram till höger. "Stora Johan" körde på en älg med 132 (mellan Surahammar och Ramnäs). Tågklarerare Thorn, som satt på nämnda plats, plockade glasbitar ur uniformsfickorna i flera dagar efteråt.

[Staffan Sävenfjord]

Bry er inte om linjenumret, det är bara föraren och konduktören som lekt lite grann. Förmodligen beroende på allt för väl tilltagen regleringstid. Linje 6 blev det skyltat innan avgång.

Någon kanske undrar men det var alltså så att Uppsala hade tre konduktörslinjer fram till högertrafiken: 6, 12 och 18. Efter det högertrafiken införts så var det bara linje 6 som hade kvar konduktörerna. Linje 6 var för övrigt unik genom att den hade tre ändstationer, alltså linjedragning ungefär som en triangel. Den gick Eriksberg-Tunabackar-Salabackar-Eriksberg.

[Mr U]

Är det dubbla mittdörrar på C172:s högersida, alltså 0-2-0 eller rentav 0-2-2?

[Staffan Sävenfjord]

Är det dubbla mittdörrar på C172:s högersida, alltså 0-2-0 eller rentav 0-2-2?

Det fanns i varje fall dörr längst bak på dessa ödlor eftersom de gick med konduktör även efter det högertrafiken införts. Om det var en eller två dörrar minns jag dock inte, men jag gissar på att dörrställningen var 0-2-2. Eller för att förtydliga 0-020-2, där nollorna mellan bindestrecken används för att markera att dörrarna var i mitten.

[Björn Forslund]

Det fanns i varje fall dörr längst bak på dessa ödlor eftersom de gick med konduktör även efter det högertrafiken införts. Om det var en eller två dörrar minns jag dock inte, men jag gissar på att dörrställningen var 0-2-2. Eller för att förtydliga 0-020-2, där nollorna mellan bindestrecken används för att markera att dörrarna var i mitten.

Det stämmer, 0-2-2. Ödlorna gick till ca 1970 då kondisarna definitivt togs ur trafik i Uppsala. Även ett par Scania BF byggdes om på liknande sätt. Det är intressant att Uppsala så sent som ett par år före Dagen H köpte nya "plattformsvagnar" för högertrafik. Man hade alltså inga planer på att helt avskaffa konduktörerna då. Dessa bussar blev sedan ombyggda till 1-2-0 efter ganska kort tid i högertrafik.

[Staffan Sävenfjord]

Det stämmer, 0-2-2. Ödlorna gick till ca 1970 då kondisarna definitivt togs ur trafik i Uppsala. Även ett par Scania BF byggdes om på liknande sätt. Det är intressant att Uppsala så sent som ett par år före Dagen H köpte nya "plattformsvagnar" för högertrafik. Man hade alltså inga planer på att helt avskaffa konduktörerna då. Dessa bussar blev sedan ombyggda till 1-2-0 efter ganska kort tid i högertrafik.

När dessa tre (190-192) omställningsbussar köptes var det redan bestämt att konduktörerna skulle försvinna från linjerna 12 och 18 men vara kvar på linje 6 från 3 september 1967. Anledningen till att dessa beställdes som konduktörsbussar skall ha varit att det var brist på sådana och man räknade med att det skall vara lätt att ställa om dessa till enmansvagnar. De skall ha varit förberedda för detta.

På pappret verkade reserven av konduktörsvagnar väl tilltagen men det var bussar som fick kämpa hårt och därför fick tillbringa mycket tid på verkstad. En ödla lastad med bortemot 100 passagerare uppför Carolinabacken fick kämpa rejält. I synnerhet som linje 6 hade en tidtabell som egentligen bara tillät att gaspedalsplattan befann sig så nära golvet som möjligt vid körning. Wilson-lådan på ödlorna med förväljare fick också kämpa hårt.

[Björn Forslund]

När dessa tre (190-192) omställningsbussar köptes var det redan bestämt att konduktörerna skulle försvinna från linjerna 12 och 18 men vara kvar på linje 6 från 3 september 1967. Anledningen till att dessa beställdes som konduktörsbussar skall ha varit att det var brist på sådana och man räknade med att det skall vara lätt att ställa om dessa till enmansvagnar. De skall ha varit förberedda för detta.

På pappret verkade reserven av konduktörsvagnar väl tilltagen men det var bussar som fick kämpa hårt och därför fick tillbringa mycket tid på verkstad. En ödla lastad med bortemot 100 passagerare uppför Carolinabacken fick kämpa rejält. I synnerhet som linje 6 hade en tidtabell som egentligen bara tillät att gaspedalsplattan befann sig så nära golvet som möjligt vid körning. Wilson-lådan på ödlorna med förväljare fick också kämpa hårt.

Det fanns väl 10 ödlor. Om de två BF:arna (tror det var C174 o C177) som byggdes om användes på samma sätt vet jag ej. Totalt borde det ha funnits 15 konduktörsvagnar efter Dagen H.

[Staffan Sävenfjord]

Det fanns väl 10 ödlor. Om de två BF:arna (tror det var C174 o C177) som byggdes om användes på samma sätt vet jag ej. Totalt borde det ha funnits 15 konduktörsvagnar efter Dagen H.

Det fanns följande konduktörsvagnar under vänstertrafikens sista tid:
10 Volvo B657 Säffle (ödlor) i nummerserien C160-C172 (alla nummer inte använda)
5 Scania-Vabis BF73 Säffle C174-C178
1 Scania-Vabis BF73 SKV C179 (denna fick 1968 Larviks-kaross i samband med att den byggde som till enmansvagn)
4 Scania-Vabis CF65 C180-C183
3 Scania-Vabis BF76 C190-C192 (levererade som omställningsbussar).

Dessutom fanns C111 och C133 Scania-Vabis BF71 SKV som hade konduktörsplats men normalt gick enbemannade.

Detta ger alltså 23 (25 om man räknar C111 och C133) konduktörsvagnar och om jag minns rätt var det vintertid 16 sådana tursatta (8 på linje 6, 4 på vardera linje 12 och 18).

C174 och C177 (jag tror också det var de) användes på linje 6 liksom ödlorna. När det gäller övriga i serien C174-C178 byggdes de om till högertrafik men jag tror aldrig de användes i denna som konduktörsvagnar. C179-C183 byggdes om till enbemanning i samband med högertrafiken. Vilken var bussen som körde in i huset. Jag vill minnas att MfSS skrev att bussen klarade sig relativt lindrigt undan men att huset måste rivas. Av Bengts bild att döma var det dock tvärtom.

[Bengt H]

Scania BF 73 (C174-C178) användes som konduktörsvagnar även i högertrafiken. Under sommaren 1969 var bara 174 och 177 i gång, men jag tror att de alla, utom den krockade, togs i trafik igen till vintern. Bilden nedan visar C177 i trafik sommaren 1969.



På denna bild ser vi ödlornas högersida efter ombyggnaden. Ursprungligen var dörrställningen på vänster sida 1-1-3 men vid ombyggnaden togs den främsta av bakdörrarna bort för att få kvar någon stabilitet i karossen.



C192 gick kvar som konduktörsvagn i högertrafiken, såvitt jag har förstått som ersättning för den krockade bussen. Anlednngen till att man beställde konduktörsvagnar så sent, tror jag är att det var en fördel att använda omställningsvagnar med konduktör och på så sätt slapp föraren att få betjäna passagerarna på fel sida. Även Halmstad resonerade på samma sätt och hade tvåmans omställningsvagnar under vänstertrafikens sista tid.

Här ser vi en tyvärr dålig bild på C192 som tvåmans under högertrafiken, även denna sommaren 1969. Huset till höger är det som blev påkört en gång. Huset stod uppenbarligen kvar men bussen var klart avställd. Jag ska be att få återkomma med fler bilder på C192 i trafik, men jag måste skanna i dem först.

[Björn Forslund]

C111 och C133 blev av med bakdörrarna  redan före Dagen H och hade dörrställning 1-1-0 på vänster sida, samt 0-1-1 på höger sida.

Efter lite koll i pappren:

Av BF73/Säffle slopades C176 o 178 1970-71, medan de tre övriga rullade vidare till 73-74 och fick nya regnummer.