Bussar i Vänersborg 1986

[S Svensson]

LB 257-259 från 1983 levererades faktiskt med Wilsonlåda och torde ha varit bland de sista bussarna med Wilsonlåda överhuvudtaget. Lådan byttes till automat på samtliga.

GDG hade manuell låda även på lokallinjevagnarna långt in på 80-talet, vilket måste vara ganska ovanligt. Men hade verkligen 1280-1281 som gick i tätortstrafik i Alingsås manuell låda???
//Jonas G

1280-1282 hade inte manuell låda utan de hade Automat Allison GB644. Däremot hade linjevagnarna 1385-1387 manuell vxl-låda S6-80 (ev 6-90).1280-1282 hade 1+2 inredning emellan dörrarna från början.Senare var även de linjevagnar.
Det är att märka att 1280 var lokaltrafikvagn på linjen 62.Den gick i hop med VL bussar på denna linje sedan VL och GDG kommit överens att köra i hop. Annars var linjen Öxnered-Torgt,Vänersborg GDG linje.

[Greger Larsson]

Som jämförelse byggdes Sveriges största mentalsjukhus i Umedalen, 5 km väster om Umeå 1934. Här förekom bl.a lobotomi i hög utsträckning. Umeås första stadsbusslinje startades på 60-talet och var ettan mellan Lasarettet-Centrum-Umedalens sjukhus. Än idag går linje 1 samma väg, och texten "Umedalen" ligger fortfarande på plats nr 1 i den moderna skyltdatabasen. Senast i filmen Pistvakt (2005) nämner bröderna Sven-E och Jan-E att ta lillebror Olle till sjukhuset. Replikerna "Han ha mist förståndet! Vi måst ta'n ti Umedalen" gav upphov till många skratt i biosalogen i Umeå där jag såg premiären. 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Umedalens_sjukhus
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ume%C3%A5_Lokaltrafik

Nu är vi ju en bra bit från vad rubriken handlar om när vi helt abrupt hamnat i Umeå.
Första stadsbusslinjen i Umeå startades på 1920-talet där Ernst Johansson(senare Gabrielsson) var en av pionjärerna. Han startade sin första linje 1924 mellan Umeå och Sörfors. Samma år startade Carl Haegerlund busslinje mellan Sandbacka och Nydala. Även G A Johansson och J G Lindgren startade lokala busslinjer i Umeå i början av 20-talet.

/GL

[Ersa]

Nu är vi ju en bra bit från vad rubriken handlar om när vi helt abrupt hamnat i Umeå.

Dikeskörning i debatten? Nå, men nog måste en busslinje till ett mentalsjukhus jämföras med en annan? 

Första stadsbusslinjen i Umeå startades på 1920-talet där Ernst Johansson(senare Gabrielsson) var en av pionjärerna. Han startade sin första linje 1924 mellan Umeå och Sörfors. Samma år startade Carl Haegerlund busslinje mellan Sandbacka och Nydala. Även G A Johansson och J G Lindgren startade lokala busslinjer i Umeå i början av 20-talet.

Jag får lov att be dig maila över mer av denna intressanta fakta, så man kan lägga in detta för allmänheten i Wikipedia. 

[Jonas Gustafsson]

1280-1282 hade inte manuell låda utan de hade Automat Allison GB644. Däremot hade linjevagnarna 1385-1387 manuell vxl-låda S6-80 (ev 6-90).1280-1282 hade 1+2 inredning emellan dörrarna från början.Senare var även de linjevagnar.
Det är att märka att 1280 var lokaltrafikvagn på linjen 62.Den gick i hop med VL bussar på denna linje sedan VL och GDG kommit överens att köra i hop. Annars var linjen Öxnered-Torgt,Vänersborg GDG linje.

1282 väl? 1280 och 1281 fanns ju i Alingsås. De blev efter att ha varit Swebus 0192 och 0193 köpta av GS när de övertog i Alingsås 1998. Numren 192-193 behölls eftersom de praktiskt nog var lediga hos GS.
//Jonas G

[S Svensson]

Ursäkte. Så går det när jag inte tittar efter och får sämre minne med åldern.

LB bussarna 257-259 var av modifierad typ av kaross och efterbeställd. Hur det var med motsvarande Volvo B10R kommer jag inte ihåg.Troligen var 614 till Jönköping lika 238-256.LB och dess platschef Bertil motiverade Wilsonvxl att automaterna höll dåligt. Ja de höll väldigt dåligt på 238-256. De var egentligen utformade som linjevagnar. De borde kanske erhållit ZF HP låda istället.
SJ 1601 och 1602 var de första bussarna i Göteborgstrakten som erhöll Allison automat (troligen Allison GB644).1601 gick på Mölnlycke och 1602 på Kungsbacka och alltså med olika tjänstgöring.
LB 257 och 259 erhöll ca 1989 begagnade automatlådor från (ev ej i ordning 038,första prov automatvxl och den andra bussen en autvxl från Volvobuss,likaledes begagnad). Hur var det med LB258. Denna har jag ingen notering av ha fått autlåda. I varje fall inte före 91-03.Men den kan ju fått aut låda senare.
LB 238-256 råkade alltså ut för att automatväxellådan blev varm. Så varm så den blev blåanlöpt. SJ råka ut för samma med sina två 1601&1602. På dessa installerades då en oljekylare för oljan i växellådan. Senare fick LB bussar även detta och troligen alla bussar med allison automatlåda. Jag tror inte det går att ha en automatlåda utan sådan kylare.Även personbilar har ibland kylare för växellådsoljan.
238-256 var B58 och det ville LB Partille ha,därav att man lagrade chassiena.614 var ursp plac i Jö för Molidenlinjen men flyttades till Partille senare.238 kan ha flyttats till Stockholm(fd buss till Mullsjö).
Wilsonlåda kunde ursp inte erhållas till B10M. Detta då B10M utfördes med enkelväxel i bakaxeln. (EV80 eller 85).Genom att manuella lådan S6-80 och Allison automat krånglade önskade ett antal kunder då Wilson tillbaka. Men då var växelstegen stora eftersom det saknades 2-farts bakaxel. VolvoBuss hade en blålila van Hool kombinerad demo och prov av vxl S6-90. Denna kallas hos Swebus 1200 och är en buss som  tillhört många företag och funnits hos ännu flera bussföretag. Volvo-Kville Buss-Uddevalla OAB JKT Swebus Jö - Vå och Arna Bruk hade den ett tag också.
Ursäkta utvikningen.

[yngrot]

Dessa Wilsonlådor fanns på 2 bussar de hette 216 217 Wiimakaross med höga stolar Staffan har nog bilder på dessa hos Borås Lokaltrafik och de var svårkörda för man var tvungen att varva fullt innan man kunde växla upp och sen orka bussen knappt framåt ändå. Start i uppförsbacke var knappt att tänka på.

[S Svensson]

215 var en kort Wiima B6FA som skulle gå till Landvetter mitt på dagen.Då det förekom arbetspendling köptes B10M Wiima 216&217.Dessa fick dörrar 1-1-1 eller rättare sagt 1-1(-0) eftersom dörren långst bak uppenbarligen var fast monterad. 215-217 ersatte uppenbarligen 190-192 i trafiken på linje 160. Jag hoppas att jag fattade rätt. 192 gick sedan i skolturer bla såg jag den i Alingsås. 191 gick i Sätilas skolturer.
Dessa hade väl K19 låda manuell.
Att man i Borås köpte Wilson är intressant. Både lokaltrafiken och Alfredsson ville ha detta trots att det fenomen som Yngrot skriver om var väl kända. Växelstegen blev väldigt långa. SJ köpte alltså senare Wilson ett tag innan det kom bussar med automat 5HP500 eller senare 590. Kommer Yngrot ihåg om BL hade kylning av växellådsoljan redan från början på 178-189. Gjorde den lägre motoreffekten på 178-187 att växellådorna inte belastades så hårt?

[Hans J]

GDG 2633 ser ut att ha ett ovanligt förhållande mellan bakre överhäng (långt) och hjulbas (kort) ?

När försvann norrlandsväxeln på VH?

Åkte med Widens i Klässbol på 70 talet, de hade det på sin buss.

Clabbe!
På din fråga om att 2633 har ett ovanligt förhållande hjulbas/bakre överhäng så är 2633 en 13 meters vagn byggd på ett Volvo B58-65 chassi, alltså med 6,5 m hjulbas.

Vagn 2628 däremot är en 12 meters vagn byggd på ett Volvo B58-60 chassi, vilket har 6,0 m hjulbas.

Enklast att se skillnad mellan dessa bussar är att räkna antalet stora rutor.

Ländskillnaden mellan chassivarianterna B58-60 och B58-65, i GDG:s utförande, utgjordes av en halvmeter ram samt kardanaxel mellan växellåda och bakaxel. Notera att Volvo även hade chassivarianter där främre överhänget var längre för att möjliggöra dubbla dörrar framför framaxeln.

Skillnaden i längd mellan de båda bussarna 2628 och 2633 är alltså en halvmeter chassi + kaross framför bakhjulen samt en halvmeter kaross bakom bakhjulen. Som du skarpögt noterat är bakre överhäng alltså längre på 2633 än på 2628.

Som Lars skriver så står det säkert B58-60 i bilregistret trots att det är ett B58-65 chassi.
På den tiden var inte Bilregistret så noga med om det stod 60 eller 65 i registret.   

Hälsn
HansJ

[yngrot]

215 var en kort Wiima B6FA som skulle gå till Landvetter mitt på dagen.Då det förekom arbetspendling köptes B10M Wiima 216&217.Dessa fick dörrar 1-1-1 eller rättare sagt 1-1(-0) eftersom dörren långst bak uppenbarligen var fast monterad. 215-217 ersatte uppenbarligen 190-192 i trafiken på linje 160. Jag hoppas att jag fattade rätt. 192 gick sedan i skolturer bla såg jag den i Alingsås. 191 gick i Sätilas skolturer.
Dessa hade väl K19 låda manuell.
Att man i Borås köpte Wilson är intressant. Både lokaltrafiken och Alfredsson ville ha detta trots att det fenomen som Yngrot skriver om var väl kända. Växelstegen blev väldigt långa. SJ köpte alltså senare Wilson ett tag innan det kom bussar med automat 5HP500 eller senare 590. Kommer Yngrot ihåg om BL hade kylning av växellådsoljan redan från början på 178-189. Gjorde den lägre motoreffekten på 178-187 att växellådorna inte belastades så hårt?

191-192 hade Wilsonlåda med höglågbrytare dom gick som ett spjut ingen fartspärr där inte... kylning av vxlolja vet jag inte. Däremot fick 178-187 bytt bakaxelutväxling till landsvägsväxling som 188-189 hade från början då blev bussarna betydligt lättare att köra innan bytet var de snabba som f-n i accet men växlade väldigt hårt det hände att tanter höll på att välta om de stog upp och inte höll i sig hårt. Dessutom gick áltid växel 1 i varje gång man körde sakta runt ett gathörn ochn sen i väg och en ny ryckväxling det hände att folk undar om vi inte kunde köra buss.. Innan bussarna fikc ny utväxling föredrog man allt Wilsonlådam då kunde man köra mjukt så mjuk körning går inte att få till idag...