SL historia från 1990-talet 69

[Bussmicke]

[Ersa]

Hu vilken gräslig skyltgrafik på H29:an, men onekligen ett intressant historiedokument!

[Karsten]

Och på linje 57 tur 12 rullar så klart vagn 5712. Det var lite mer finess då...

En av de bättre av de H2 som var tillhörande linje 62 (enligt ett par på 62:an fast placerade förare). Av 5721-5731 som gick på 62:an (5721 och 5722 ersattes sedan av H17N 4021 och 4022) var tydligen 5725,5726 och 5727 de bästa.

[AO]

Väldigt trevliga bilder du visar! Jag kom att tänka på en sak; Hur var det med ledvagnar i innerstaden innan man startade upp stomlinjerna 1-4? Använde man sig utav några ledvagnar då och när började man med det i så fall?

[Mikael T Nilsson]

Mycket fina bilder! H2:orna var klassiska hos SL Hornsberg.
I bakgrunden syns en av provbussarna H17N 4021 eller 4022.

Råstas H29:or (4187-4195) förblev trogna Råsta. De gick över till Linjebuss (Råsta) 1995 och var kvar där tills de slopades i SL-trafiken.

[Bussmicke]

Tack alla.

5712 på 57 12 var inget jag reflekterat över förrän du sa det..

[groenis]

Innan Stomlinjerna kom så var det bara vissa gator som man fick framföra ledvagnar.

/Lennart

[Max W]

Jag kom att tänka på en sak; Hur var det med ledvagnar i innerstaden innan man startade upp stomlinjerna 1-4? Använde man sig utav några ledvagnar då och när började man med det i så fall?

Det korta svaret på den frågan är från någon gång på hösten 1977 och "på försök" på linje 44. Trafikkontoret som det heter idag var mycket negativt inställda till ledbussar i innerstaden, men på linjer från Roslagen till Tekniska kunde man inte neka eftersom Valhallavägen var "grön väg" för långtradare och långa bränsletransportbilar. Där hade nog SL Norra distriktet ledbussar på vissa linjer redan tidigare än 1977. Jag har inte koll på det riktigt.
För linje 44 krävdes "styrande bakaxel" på ledbussarna, vilket inte alla ledvagnar hade då.
Jag minns detta "hemska" eftersom jag just den hösten tog över uppgifter som hade med trafiktillstånd för busstrafiken att göra. Det var ett "elddop" för en nybörjare med många remissförfaranden.
Fram till lagändringen 1979 var vi tvungna att söka linjetrafiktillstånd för varenda meter gata vi ville trafikera. Det gjorde vi hos Länsstyrelsens avdelning för Yrkesmässig Trafik.
Tre typer av tillstånd fanns: NORM, LED och LEDU.
NORM gällde för normalbussar upp till 12 meters längd. Ett tag fanns bussar som var 12,3 meter. För dessa krävdes dispens inom Stockholm stad.
LED gällde ledbussar upp till 18,0 meter och rätt att stanna vid samtliga hållplatser på de gatusträckor tillståndet gällde. Ansökan om denna typ av tillstånd skulle ha en bilaga i form av protokoll från provkörning som visade vilka åtgärder som skulle vidtagas vid resp. hållplats innan trafik med ledbussar fick påbörjas. Läs gärna om en av dessa provkörningar på nedanstående länk:
http://www.trafikminnen.se/ante_och_knarkaren.html
LEDU (till sist) gällde för "Ledbusstrafik utan hållplatsuppehåll" (typ båtbusslinjen till Nynäshamn)
1979 kom sedan lagändringen som medförde att mina arbetsuppgifter minskade med 60%. Nu fick länstrafikhuvudmannen "Trafikeringsrätt inom, sitt län" och endast provkörningar och behövliga hållplatsåtgärder krävdes för att få köra trafiken.
/Max

.