EN SWEBUSFRÅGA

[Johan Hansson]

Har kollat på swebus bussar och hittat att de lite äldre bussar har förutom invetarienr även har på bokstäver antagligen för stationeringsorten.

Varför hade man detta är det rester från SJ tiden?

Här är ett par jag kan:

Hd = Halmstad
Fg = Falkenberg
Vg = Varberg

Skriv gärna dom ni kan, TACK I FÖRHAND!

[Ersa]

Japp, det är en rest från SJ-tiden och förekommer idag mest i Halland.
Kul att traditionen lever kvar, säger jag 

[Walter]

Japp, det är en rest från SJ-tiden och förekommer idag mest i Halland.
Kul att traditionen lever kvar, säger jag 

Den är skrotad i Halland med, finns kvar på en del bussar men de som levererats 202 och senare är endast märkta med inv nr

[Jan]

Har kollat på swebus bussar och hittat att de lite äldre bussar har förutom invetarienr även har på bokstäver antagligen för stationeringsorten.

Varför hade man detta är det rester från SJ tiden?

Här är ett par jag kan:

Hd = Halmstad
Fg = Falkenberg
Vg = Varberg

Skriv gärna dom ni kan, TACK I FÖRHAND!

Förkortningarna är detsamma som finns längs järnväarna. Då kan Ni se att Falkenberg heter Fab.

Många är självklara stora orter har oftast bara en bokstav såsom Malmö M Göteborg G Uppsala U. Andra singelbokstäver är Ångelholm Ä. Stockholm däremot heter Cst. Andra orter är som följer Landskrona Lk Helsingborg Hb Umeå Uå Visby Vy Norrköping Nr Linköping Lp Gävle Gä

[Ersa]

Stockholm däremot heter Cst.

"C" för Centralstation. "St" för Stockholm.
"Öst" = Östra station Stockholm, och "Sst" = Södra Station Stockholm
Detta för att telegrafisterna inte skulle behöva vänta på att Ö, S eller C skulle komma efter "St".

Enbart "St" betyder dock Säter

[Jonas Gustafsson]

Vg= Vänersborg

På Swebus tid har de flesta treställiga förkortningar bytts mot tvåställiga och många andra en och tvåställiga ändrats bort från den gamla SJ standarden, några exempel:
HÄ Härnösand
KA Kalmar
NS Nösslinge
KG Karlsborg
TÖ Töreboda
BA Bromma
KS Karlstad stadstrafiken (Karlstadbuss)
JÖ Jönköping
ÄM Ängelholm
HO Hjo
TH Trollhättan

//Lars

Vet du eller någon annan på forumet samtliga aktuella deåförkortningar hos Swebus? Skulle vara lite kul att veta för mig och andra tabellnördar...
//Jonas G

[Jonas Gustafsson]

Vet du eller någon annan på forumet samtliga aktuella deåförkortningar hos Swebus? Skulle vara lite kul att veta för mig och andra tabellnördar...
//Jonas G

Lyfter upp den här frågan...
Om det möjligen är känsligt att skylta offentligt med att man besitter denna kunskap går det även att maila svar till mig: jonas_gustafsson_71"kanelbulle"spray.se

Skriver kanelbulle istället för det där tecknet ni vet för att undvika s.k. "robotspamning".
//Jonas G

[Axel]

Förkortningarna är detsamma som finns längs järnväarna. Då kan Ni se att Falkenberg heter Fab.

Många är självklara stora orter har oftast bara en bokstav såsom Malmö M Göteborg G Uppsala U. Andra singelbokstäver är Ångelholm Ä. Stockholm däremot heter Cst. Andra orter är som följer Landskrona Lk Helsingborg Hb Umeå Uå Visby Vy Norrköping Nr Linköping Lp Gävle Gä

Vb ska det vara för Varberg.

Men SJ-bussarna märktes aldrig med Vb, Lp, Lk eller Uå.
Uå för att det inte fanns några SJ-bussar i Norrland (Nåja. Gä, Ös och Suc ligger nästan i södra Sverige.   Norr därom fanns bara någon enstaka "tågbuss" - Hur dessa märkts minns jag inte. )
Bussarna i Varberg och Falkenberg hörde till Halmstads billinjegrupp och hade därför Hd.
Bussarna i Linköping stod det Nr på, precis som de i Västervik och Katrineholm.

Kac, Suc och Cst var förkortningarna för huvudstationen i respektive städer.
Var billinjegrupperna underställda stationsmästaren där eller har bussarna alltid varit en självständig division av SJ?

[Staffan Sävenfjord]

Vb ska det vara för Varberg.

Men SJ-bussarna märktes aldrig med Vb, Lp, Lk eller Uå.
Uå för att det inte fanns några SJ-bussar i Norrland (Nåja. Gä, Ös och Suc ligger nästan i södra Sverige.   Norr därom fanns bara någon enstaka "tågbuss" - Hur dessa märkts minns jag inte. )
Bussarna i Varberg och Falkenberg hörde till Halmstads billinjegrupp och hade därför Hd.
Bussarna i Linköping stod det Nr på, precis som de i Västervik och Katrineholm.

Kac, Suc och Cst var förkortningarna för huvudstationen i respektive städer.
Var billinjegrupperna underställda stationsmästaren där eller har bussarna alltid varit en självständig division av SJ?

Bussarna var från början underställda stationsinspektoren på respektive stationer med undantag för Cst. Beteckningen Cst kom senare och åsattes vad jag minns bara de express-, veckosluts- och beställningsbussar som var placerades i Hornsberg. Bussarna på Gotland var väl märkta Vy (Visby). 
Förr i världen skilde man på SJ inte så mycket på tåg och buss. Denna skillnad började någon gång på 1980-talet och genomfördes inte fullt ut förrän Swebus bildades. När en ny "billinjeföreståndare" utsågs hände det ofta att det valdes en stationsskrivare (en intern högre utbildning inom SJ). Det var att krav att han (på 1960-talet blev också ett fåtal kvinnor stationsskrivare) hade denna utbildning och det ansågs inte nödvändigt att vederbörande hade tidigare vana från busstrafik utan det räckte med järnvägstrafik.

[Axel]

Bussarna var från början underställda stationsinspektoren på respektive stationer med undantag för Cst. Beteckningen Cst kom senare och åsattes vad jag minns bara de express-, veckosluts- och beställningsbussar som var placerades i Hornsberg. Bussarna på Gotland var väl märkta Vy (Visby). 

Efter 1968 fanns det inte så många SJ-bussar i Stockholm.
Hur märkte man bussarna innan? Huddinge-, Solna- och Danderydslinjerna.

Vy på Gotland stämmer.

[S Svensson]

Märkningen började cirka 1973-74. Det användes normala SJ förkortningar för busslinjegrupper. Dessa försvann i början av 1983 och då var förkortningarna kvar men betydde vilken bussverkstad som ansvarade för den. Samt lite till. Undantag var förkortnigen Td och Sk som användes för Skaraborgs busslinjegrupp.
Själv undrar jag om det någon gång stått Vb resp Fab på någon buss i Halland. Det stod vanligtvis Hd för Halmstad. Men eftersom vissa Hd bussar underhölls i Uv så stod det Uv på den (3096,sista GL exprss röd i första serie n) I ett äldre nummer av TÅG finns en artikel om SJ busstrafik (1986,75 års jubileum) där jag vill minnas finns en tabell över busslinjegrupperna. Sedan är det INTE säkert att alla bussar hade förkortning på verkstadsort eller så fanns det undantag. Tanken var att förkortningarna skulle hjälpa till att hålla reda på var bussarna hörde hemma. Sedan det blev verkstadsområden kunde i vissa fall dubbla hemmahörighet förekomma. Bussar kunde tillhöra  t.ex Göteborg men underhållas i Uddevalla (Uv) eller Vänersborg(Vg).
Skulle det förekomma specifika frågor är de välkomna. Eftersom förkortningarna tillkom ca 1973 i samband med nya regnr så faller frågan om placeringar i SL området utanför. Cst betyder Stockholm.

[Axel]

Märkningen började cirka 1973-74. Det användes normala SJ förkortningar för busslinjegrupper.
---
Eftersom förkortningarna tillkom ca 1973 i samband med nya regnr så faller frågan om placeringar i SL området utanför. Cst betyder Stockholm.

Menar du att man tidigare såg på länsbokstaven var bussen hörde hemma? Var det orsaken till att bussarna fick den här märkningen?
Mina gymnasiekamrater var förresten helt säkra på att det betydde "Nummer 0001" på buss 0001 till Söderköping?

[S Svensson]

Naturligtvisd såg man vart bussen hörde hemma  på länsbokstaven. Sedan så kunde man säkert så mycket om bussar så man visste var den hörde hemma ändå. Sedan vet jag inte vad du menar med 0001 för det är väl ingen länsmärkning utan egennamn (nummer).
SJ hade en nr serie för vänstertrafik och sedan blev det en nr serie för högertrafik och den moped som tidigare fanns i Finspång och senare Gnosjö var märkt nr 0002.

Låg mig också nämna några rader om hur organiskationen såg ut. Det var länge sedan som jv-stationerna skötte tursättningen också av bussar. Det förekom i bl a Bohuslän men också på andra ställen. 1952 gjordes områdesrationalisering och då fanns område med NAMN +linjerna. Sedan slogs linjerna i hop till större områden.
1964 tillkom busslinjegrupperna. I vissa fall´slogs några ihop. Busslinjegrupperna på SJ var underställda driftdistriktet och det fanns 11 st sådana. På varje distrikt fanns en tjänst som skötte busstrafik men också tågledning. På detta gick de flesta runt.1973 drogs tre distrikt in och det blev 8 kvar. 1983(slutet av 82 i praktiken) infördes bussregioner som var mera självständiga ifrån tågdriften. Men helt skilda var man inte. Sent 90-tal skrev chefen för trafikavdelningen på SJ i tillståndsärende att veckoslutstrafiken var ett komplement till tågtrafik. 1990 kom sedan SJ och GDG att göras om till Swebus och 1 nov 90 gick SJ personalen över till Swebus.
Bemanningen då. I det fall jv stationerna även bemannade busslinjerna så var det jv stn som skötte detta. Sedan är det som Staffan skriver att på andra arbeten fordras stations eller kontorsskrivarekurs. Jag har sett på utbildningsplanerna för denna utbildning opch den omfattade ansvaret att sätta trafik i drift. däremot fanns ingen utbildning i strategisk planering.
När det gäller vilka personer som arbetade med bussar på SJ så vill jag påstå att de var väldigt kunniga även på busstrafik. Några kända personer som gått stationsskrivarekurs och arbetat med bussar är Gösta Werne,nyligen avliden,en gång verksam i Göteborgsdistriktet och Lennart Sandberg vid GDG en gång lärt sig busstrafik i Bohuslän då han gick sts kurs. I Halmstad fanns det en Persson som var verksam och han lärde upp sina yngre medarbetare och själv fortsatte han efter pensionering med trafikförsörjningsplaner vid den kommun han arbetade på som pensionär.
Jag kan räkna upp flera personer som haft SJ stationsskrivarekurs eller resebyråkurs som grund. En av de sista sts kursen var det kvinnliga deltagare och några var verksamma vid GDG och andra reseföretag. Några som gått resebyråkurs startade Interbus.
Av intresse kan nämnas att det sällan är bussförare som driver bussföretag. Den yrkeskategori som startat bussföretag och även drivit sådana är handlanden. Alltså de som sysslat med att ha affär.

[Axel]

Naturligtvis såg man vart bussen hörde hemma på länsbokstaven. Sedan så kunde man säkert så mycket om bussar så man visste var den hörde hemma ändå. Sedan vet jag inte vad du menar med 0001 för det är väl ingen länsmärkning utan egennamn (nummer).
SJ hade en nr serie för vänstertrafik och sedan blev det en nr serie för högertrafik och den moped som tidigare fanns i Finspång och senare Gnosjö var märkt nr 0002.

Tack för att du berättade hur det fungerade på SJ-buss förr i tiden.

SJ använde fyrsiffriga nummer på alla högertrafikbussar, så man kan se om det var en gammal eller jättegammal buss på litterat.

Bussen 0001, som fortfarande verkar vara i hyfsat skick om man tänker på åldern, såg jag ofta i Norrköping. Även om min favorit var 3475.
Eftersom den och alla andra i trakten hade bokstäverna Nr, trodde en del att det betydde nummer 0001. Jag antar att sånt inte hände på andra håll. 

[Ersa]

SJ-littera under det fyrsiffriga inventarienumret är trevligt, och jag skulle gärna se att det kunde återinföras för skojs skull på vissa håll, även utanför Swebus regi. Då bussarna idag ändå ska lackas om när de flyttas över en länsgräns är ju 1-3 bokstavsdekaler ett ytterst litet problem att åtgärda vid flytt.