Ny i bussbranschen... Och besviken...

[Staffan Sävenfjord]

Det är sant, jag blir lite "ifrån ämnet" när jag blir upprörd bara.
Men du har helt rätt!

Tack för att du förstod mig helt rätt!

Du har så mycket värdefullt att komma med att det vore synd om det skulle bli förstört genom att du uttrycker dig med svordomar eller genom att du vidtar olagliga eller tveksamma åtgärder. Engagera dig gärna fackligt och se vad du kan åstadkomma den vägen. Det är inte säkert det lyckas men jag tror att det är den bästa möjligheten. Om du gillar att köra buss så kan det ju också kanske vara en utväg att söka jobb hos någon annan  arbetsgivare. Detta sagt som ett gott råd och inte som en tillrättavisning för att du "klagar".

[KG]

Tack för att du förstod mig helt rätt!

Du har så mycket värdefullt att komma med att det vore synd om det skulle bli förstört genom att du uttrycker dig med svordomar eller genom att du vidtar olagliga eller tveksamma åtgärder. Engagera dig gärna fackligt och se vad du kan åstadkomma den vägen. Det är inte säkert det lyckas men jag tror att det är den bästa möjligheten. Om du gillar att köra buss så kan det ju också kanske vara en utväg att söka jobb hos någon annan  arbetsgivare. Detta sagt som ett gott råd och inte som en tillrättavisning för att du "klagar".

Ett problem med det fackliga är att vi i upphandlad linjetrafik måste ha Kommunal som fackförbund. I Kommunal är man socialdemokrat och har socialistiska värderingar. Krockar det med ens privata åsikter om hur Sverige ska skötas som land känns det inte så lockande att gå med i Kommunal.
Det samma gäller väl dock för Transport med, så det gör ju inte saken bättre heller.

[Staffan Sävenfjord]

Ett problem med det fackliga är att vi i upphandlad linjetrafik måste ha Kommunal som fackförbund. I Kommunal är man socialdemokrat och har socialistiska värderingar. Krockar det med ens privata åsikter om hur Sverige ska skötas som land känns det inte så lockande att gå med i Kommunal.
Det samma gäller väl dock för Transport med, så det gör ju inte saken bättre heller.

Jag har varit fackligt aktiv i ett LO-förbund utan att vara vare sig socialdemokrat eller vänsterpartist. Visst fanns det de som tyckte det var konstigt men jag hade inga problem med den saken.

Men om man försöker hitta undanflykter för att engagera sig  i facket så blir det inga förbättringar. Genom att engagera sig kan man påverka. Och de politiska meningsskiljaktigheterna lär man väl kunna överse med. För övrigt finns det också politiskt obundna fackföreningar som syndikalisterna, där man kan engagera sig.

[1896]

Det vore intressant att få höra konkreta åtgärder mot problemen, då menar jag både dåliga bussar och långa tjänster, som förare satt i varje fall jag och funderade över detta hela dagarna. Dom flesta disskutioner på forumet i ämnet brukar mynna ut i disskutioner om orsaker till problemen och att det finns oöverstigliga hinder för eventuella lösningar, då tycker jag att man försvarar arbetsgivaren. Om man väl bestämmer sig för att lösa ett problem, då kliver man över alla hinder. 

[Der_löwe]

Det ser verkligen inte ut så på alla ställen i övriga landet tack och lov. Tyvärr kan jag tänka mig att de problemen finns i Falun av olika anledningar. Mitt tips är att söka dig vidare till ett nytt företag/område om det är buss du vill köra. 

[Bussnissen]

Ett problem med det fackliga är att vi i upphandlad linjetrafik måste ha Kommunal som fackförbund. I Kommunal är man socialdemokrat och har socialistiska värderingar. Krockar det med ens privata åsikter om hur Sverige ska skötas som land känns det inte så lockande att gå med i Kommunal.
Det samma gäller väl dock för Transport med, så det gör ju inte saken bättre heller.

Kommunal är också ett förbund, åtminstone i Umeå, som inte lyssnar vad medlemmarna vill.
Dom skriver under på det mesta utan att pejla stämningen bland medlemmarna.
Senaste exemplet var ett A4 uppsatt på medlemstavlan där vi kunde konstatera att facket godkänt att vi ska arbeta
en extra söndag under semesterperioderna. Det var bara ett fullbordat faktum, ingen frågade efter medlemmarnas åsikt.
A4an bara satt där undertecknad och klar från bägge parter.
Nu finns det säkert dom som tycker det är ok, men vi är många som tycker precis tvärtom.
Jag tycker det värsta av allt är just detta eviga godkännande av allt som arbetsgivaren hittar på.
Kommunal är aldrig beredda att på allvar ta strid för sina medlemmar.
Det känns mest som en klubb för inbördes beundran, där klubbordföranden praktiskt taget aldrig är närvarande.
Han är bara engagerad i andra uppdrag för Kommunal.

[Lars-Håkan_E]

Det vore intressant att få höra konkreta åtgärder mot problemen, då menar jag både dåliga bussar och långa tjänster, som förare satt i varje fall jag och funderade över detta hela dagarna. Dom flesta disskutioner på forumet i ämnet brukar mynna ut i disskutioner om orsaker till problemen och att det finns oöverstigliga hinder för eventuella lösningar, då tycker jag att man försvarar arbetsgivaren. Om man väl bestämmer sig för att lösa ett problem, då kliver man över alla hinder. 

"Dåliga bussar" är ju lätt åtgärdat genom att ställa större krav på tillverkaren samt att sköta ett förebyggande underhåll och inte bara "Släcka bränder", däremot är det omöjligt att komma ifrån ett av grundproblemen som heter lågentre-låggolv.

Långa tjänster är svårare att få bukt med om man vill ha heltid och ett vettigt fridagssystem, ingen vill nog ha det gamla SL systemet med sjättedagsledigt tillbaka.

Kortare ramtid liksom de delade turernas vara eller icke vara är ju helt beroende av trafikutbudet under mellantrafiktid alternativt att man kan göra deltidsturer men på landsbygden finns sällan någon lösning.

[Lars-Håkan_E]

Kommunal är också ett förbund, åtminstone i Umeå, som inte lyssnar vad medlemmarna vill.
Dom skriver under på det mesta utan att pejla stämningen bland medlemmarna.
Senaste exemplet var ett A4 uppsatt på medlemstavlan där vi kunde konstatera att facket godkänt att vi ska arbeta
en extra söndag under semesterperioderna. Det var bara ett fullbordat faktum, ingen frågade efter medlemmarnas åsikt.
A4an bara satt där undertecknad och klar från bägge parter.

En extra söndag?

Beordrat övertidsarbete alltså? Det följer ju avtalet att så kan ske och behöver egentligen inte förhandlas alls, där har den lokala klubben intet att sätta emot, däremot ska ju den som har särskilda skäl givetvis slippa.

[Bussnissen]

Nej! Det gällde inget sådant. Utan det gällde två eller tre semesterperioder.
Nobina hävdade att vi skulle få tre semesterperioder om en extra söndag inte godkändes.
Saken är den att det har aldrig varit någon problem tidigare med andra trafikutövare.
Har det fattats folk så har man tagit in timtidspersonal de få gånger brist uppstått en söndag.
Jag anser att det är en ovilja till flexibilitet från arbetsgivaren och en fråga om kronor och ören.

[MTD]

Några åtgärder på problemet borde vara att i alla fall fixa till det fel som bussarna har.
En felrapport kan ligga i månader innan det händer nånting.

Ta bara en sån simpel sak som att kunna ställa in stolen rätt - Det kan göra en lycklig (har jag märkt) !

Nä, men första steget borde väl i alla fall vara att fixa det problem som ligger.
Gör iordning stötdämpningen så det går mjukt, fixa till förarstolarna, fixa till allt som skramlar och sitter löst.
Det enda dom verkar göra på verkstaden är att åtgärda fel som gör så att bussen inte kan rulla. Så fort den kan gå ut i trafik igen så är det ut med den med än gång!

Fixa iordning AC (nån kylning) i alla fall nu under sommaren så det inte behöver vara 44 grader varmt i bussen. Fast det kanske är så under dom varma månaderna?
Jag förstod när jag körde lastbil att det måste bli väldigt, väldigt varmt i en buss och framför allt förarplatsen med den stora rutan.
Men jag kunde aldrig i min vildaste fantasi tro att det skulle bli 44 grader?

Fixa iordning bussarna så det är bekvänt att åka buss, och se till att chaufförerna har det bra och framför allt sitter väldigt bra.
Jag har efter mina år som lastbilschaufför aldrig haft ont i ryggen. Fasten jag lastat och lyftigt tungt och dragit burar på 600-800 kg så har jag aldrig haft ont i ryggen.
Under detta år som jag kört buss har har ont till och från. Jag märker att det kommer smygande och blir allt oftare.
Det är tydligen väldigt vanligt bland busschaufförer har jag förstått det som?
Flera som kör här i Avesta, och i Falun har jag märkt, har en sån där "rygghållare" eller vad man ska kalla det. Nånting dom spänner fast runt magen och ryggen som stabiliserar.
Även många som har med sig en kudde dom sitter på. Man ska ju tydligen ha höften högre upp än vad knäna är. 

Jag är medlem i fack och a-kassa (fick bytt från transport till kommunal när jag började köra buss) men har egentligen aldrig haft nånting med dom att göra.
Hur ska man gå tillväga för att börja ställa krav?
Fackrepresanterna på depåerna både i Avesta, Borlänge och Falun verkar allihop bittra och säger enbart "välkommen till bussbranschen, det är så här det är. Tänk förr när vi
inte ens hade 17% under dom delade passen". Dom är jättestolta över att dom lyckats lyfta upp det till 17% och det ska dom ha all creed för, men dom suger fortfarande på den karamellen och gottar sig i det! Men nog måste det finnas mer man kan göra?

Ni som har lite mer erfarenhet av både bussvärlden och fackbranschen, vart vänder jag mig? Hur går jag tillväga? Fackrepresentanterna verkar inte arbeta särskillt mycket för det.
Samlar man ihop ett gäng kollegor, ringer facket och bestämmer ett möte? Säga att vi vill ställa lite krav?

Jag vet att det är väldigt många som är besvikna över vilka bussar vi åker runt i.
Många av dom äldre förarna som kört väldigt länge är många väldigt sura och bittra. Sitter och pratar skit om cheferna, driften, trafikplanerna och bussarna.
Till en viss del förstår jag dom. Men det måste ju komma in lite nytt, ungt folk i branschen!
Det är ju inga som vill bli bussförare idag?
När jag var liten grabb så var vi många som ville köra buss, tunnelbana och tåg. Idag är det ingen som vill köra buss. Min sambo är lärare, så får höra en del historier där ifrån.

Jag tycker det är tråkigt.
Bussyrket har blivit ett skitgöra.
Det är så tråkigt för oss som verkligen vill köra och är stolta över vårt jobb.
Lönen tycker jag är en vanlig "svensson" lön så man kan inte klaga på den. Men att trivas är A och O.
Nytt folk som börjar (jag har märkt det både på depån i Borlänge och Falun) kör en sommar
för att sedan inte komma tillbaka under hösten. Jag förstår dom.
Många säger att dom blir stressade av bullret i bussarna, får huvudvärk, svårt att sova. Jag förstår dom!
Vad händer när det längre inte finns några förare?
Det kommer ju tydligen bli brist snart. Unga nya förare väljer andra yrken pga dåliga bussar och långa förartjänster. Det kommer inte funka länge till.
Det kommer bli ett jobb man har under en sommaren (när alla andra har semester) för att sedan söka sig bort från under hösten. Det händer redan nu.

Vad tycker ni är det bästa/sämsta med att köra buss?

Och vad hade ni gjort ang det där med facket?

[Omnilasse]

Att det klagas uppåt i en organisation är ju knappast ovanligt - i vilken bransch eller vilken arbetsplats man än arbetar i. Det följer nästan som en ofrånkomlig följd av verksamhetens storlek. Små företag kan fortfarande ha en bra dialog rakt igenom, avståndet till chefen är ganska litet och ofta är ju där chefen också ägaren och denna tvingas ofa arbeta i "produktionen" själv, helt - eller delvis, för att få verksamheten att gå runt.

När det gäller facken måste man skilja på vad man kan göra och vad man vill göra. Det fungerar inte så att facken bara kan komma med massa tyckanden. En bra dialog mellan arbetsgivare och facket är faktiskt en förutsättning för ett bra och lyckosamt arbete och för att nå resultat. Det är nämligen få saker som facket kan kräva. Huvudregeln på en arbetsplats är att arbetsgivaren bestämmer. Så länge den senare följer avtalet finns det alltså få saker att göra.

Fackens uppgift i det dagliga arbetet är ju främst att se till att avtalen följs. Men så länge företaget följer avtalet - så har ju knappast facket något för att klaga på arbetsvillkoren. Det är därför det är så viktigt att ha ett bra centralt avtal. Men i dessa förhandlingar är det ju ändå så att krav på bättre arbetsvillkor etc. alltid ställs mot krav på högre lön etc. Givetvis kan man sluta lokala avtal som går längre än det centrala. Men det är inte så lätt att få igenom - och om man skall få igenom sådana krav så är det nog väldigt viktigt att facket har en bra dialog med arbetsgivaren.

Facket har ju också hand om  arbetsmiljön och skyddsombuden. Här finns förstås mer att göra och agera inom. Med ett systematiskt arbete på detta plan kan man komma rätt långt. Problemet är bara att sätta fingret på vad som är problemet. Man måste ju då nästan veta vad som skapar ryggont etc. Kan man påvisa att förarmiljön får sådana effekter, så lär det dock inte vara något problem att driva exempelvis en sådan fråga. 

Men även här är det ju så att man inte kommer så värst långt med en massa tyckande. Man måste vara väldigt konkret och kunna tydligt påvisa brister som har negativa skadliga effekter. Men i sådana fall finns ju alla möjligheter i världen att få igenom förändring. Här finns ju även arbetsmiljöverket dit skyddsombudet kan anmäla ifall arbetsgivaren inte lyssnar.

Här fungerar det ju olika bra i olika delar av landet. Medan skyddsombuden i Stockholm nästan missbrukar möjigheten att anmäla till arbetsmiljöverket (avser här antalet avslag man får på anmälningar), är det nästan tvärtom på många andra orter i landet. Här skulle man kunna göra betydligt mer på sina håll.     

Har man 44 grader vid förarplats så är det givetvis skäl för att skyddstoppa arbetet. Har man det på passagerarplats är det dock knappast något som vare sig fack eller skyddsombud har något att göra med i princip. Däremot skulle givetvis facket på en mer central nivå kunna arbeta mer med lobbing för att påverka dessa delar. Men då krävs det ju att man arbetar tillsammans med exempelvis bussbranschen för att nå resultat. Här har man ju ett gemensamt intresse gentemot trafikhuvdmännen. Skall man nå fördubblingsmålet måste givetvis bussarna få en ökad standard. Men det får man bara om trafikhuvudmännen kräver bättre bussar i upphandlingarna.

[kimpan]

Kommunal är också ett förbund, åtminstone i Umeå, som inte lyssnar vad medlemmarna vill.
Dom skriver under på det mesta utan att pejla stämningen bland medlemmarna.
Senaste exemplet var ett A4 uppsatt på medlemstavlan där vi kunde konstatera att facket godkänt att vi ska arbeta
en extra söndag under semesterperioderna. Det var bara ett fullbordat faktum, ingen frågade efter medlemmarnas åsikt.
A4an bara satt där undertecknad och klar från bägge parter.
Nu finns det säkert dom som tycker det är ok, men vi är många som tycker precis tvärtom.
Jag tycker det värsta av allt är just detta eviga godkännande av allt som arbetsgivaren hittar på.
Kommunal är aldrig beredda att på allvar ta strid för sina medlemmar.
Det känns mest som en klubb för inbördes beundran, där klubbordföranden praktiskt taget aldrig är närvarande.
Han är bara engagerad i andra uppdrag för Kommunal.

Och då återkommer man till frågans kärnpunkt... VEM väljer klubbordförande??? Ja inte är det arbetsgivaren i allafall.....
Är man missnöjd så får man lov att engagera sig..... Ta ansvar... göra något..... Inget blir gjort av att bara sitta i fikarummet och beklaga sig över vad andra inte gör....
och så länge arbetsgivaren vet om att en det är en minoritet av medlemmarna som går på mötena så kommer det att bli svårt att få tryck bakom några krav även lokalt... Så vill man ha en förändring, så måste man aktivera sig själv...

[BSB101]

Ett problem med det fackliga är att vi i upphandlad linjetrafik måste ha Kommunal som fackförbund. I Kommunal är man socialdemokrat och har socialistiska värderingar. Krockar det med ens privata åsikter om hur Sverige ska skötas som land känns det inte så lockande att gå med i Kommunal.
Det samma gäller väl dock för Transport med, så det gör ju inte saken bättre heller.

Finns inget som hindrar att du förhandlar fram bättre vilkor med din arbetsgivare eller tillsammans med andra startar ett eget fackförbund. Sedan för man aldrig

[Jan]

Kommunal är också ett förbund, åtminstone i Umeå, som inte lyssnar vad medlemmarna vill.
Dom skriver under på det mesta utan att pejla stämningen bland medlemmarna.
Senaste exemplet var ett A4 uppsatt på medlemstavlan där vi kunde konstatera att facket godkänt att vi ska arbeta
en extra söndag under semesterperioderna. Det var bara ett fullbordat faktum, ingen frågade efter medlemmarnas åsikt.
A4an bara satt där undertecknad och klar från bägge parter.
Nu finns det säkert dom som tycker det är ok, men vi är många som tycker precis tvärtom.
Jag tycker det värsta av allt är just detta eviga godkännande av allt som arbetsgivaren hittar på.
Kommunal är aldrig beredda att på allvar ta strid för sina medlemmar.
Det känns mest som en klubb för inbördes beundran, där klubbordföranden praktiskt taget aldrig är närvarande.
Han är bara engagerad i andra uppdrag för Kommunal.

Välj bort denna person vid nåsta årsmöte. Den som ska representera medlemmarna måste lyssna på majoritenen på vad de tycker och vill.

[Lars-Håkan_E]

Problemet med facket och medlemmarna och de som inte är medlemmar är välbekant.

På nomineringsmöten och årsmöten kommer ett ytterst fåtal, de närmast sörjande.

Hur många har varit på dessa möten minst 5 ggr de senaste 10 åren?

Jag satt som klubbordförande ett par år och var arbetsplatsombud i cirkus 10 år och ofta när man försäker föra en dialog med arbetsgivaren och kollektivet så anses man för mjäkig, att man sitter i knä på arbetsgivaren.

Men det fackliga arbetet ute på depåerna etc styrs ju alla medlemmar, yttrar sig inte medlemmarna på möten så måste vi gå efter dem som yttrat sig.

Sedan tjänar man i allmänhet inget på att bli osams med företagets lokala företrädare, platschefer, planerare etc, man måste ha en dialog hela tiden för att på bästa sätt kunna påverka, en förbättring för arbetstagarna behöver inte innebära en kostnad för arbetsgivaren utan kanske i slutänden blir en vinst, här måste alla parter samverka.