Har en fundering om byggandet av busshållplatser. Finns det några regler om hur dessa ska byggas. Flera av de "nya" hållplatserna får man knappt i ledbussen på. När man sedan ska åka ut så måste man gå över i mötande körbana alternativ ta fil 2 till hjälp för att komma ut.
// Christer K
Finns en hel del om detta på olika håll. I grund faller det mesta tillbaka på TrV:s VGU. Tyvärr är det dock ofta så att många väghållare antingen struntar i detta eller att bristande ekonomi ställer till det. Även hos trafikutövarna finns det mycket bristande kompetens kring detta vilket ofta innebär att man inte ifrågasätter missar hos väghållarna.
Exempel på tekniska handböcker...
https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/vag/Utformning-av-vagar-och-gator/vgu/
https://www.sll.se/globalassets/2.-kollektivtrafik/kollektivtrafik-for-alla/riktlinjer-utformning-av-infrastruktur-med-hansyn-till-busstrafik.pdf
https://tekniskhandbok.goteborg.se/
Citat från: Christer K skrivet 20 januari 2020, 16:41:14 PM
Har en fundering om byggandet av busshållplatser. Finns det några regler om hur dessa ska byggas. Flera av de "nya" hållplatserna får man knappt i ledbussen på. När man sedan ska åka ut så måste man gå över i mötande körbana alternativ ta fil 2 till hjälp för att komma ut.
// Christer K
Om en van förare har sådana problem på en nybyggd hållplats, så är den helt klart felbyggd, utan att man ens behöver mäta.
Tyvärr är detta alltför vanligt i hela landet. Inte bara gällande hållplatser som byggts fel, utan stora delar av busstationer och vändslingor. Ibland undrar man om de ens provkört med de minst smidiga busstyperna och mätt upp riktigt. En annan favorit är då man planterar träd eller monterar upp staket och andra hinder på utrymmen där man behöver manövrera överhängen för att komma någorlunda rakt, inte sällan på ett resecentrum ny/ombyggt efter år 2010.
Dessvärre är det nog som Nico skriver, att man helt enkelt struntar i de fastställda utredningar med mått som redan finns. Eller så känner man inte till dem.
Bra exempel på dåligt utformad vändplan/hållplats väl den i Dalhem för elbussarna som kör Helsingsborgsexpressen. Onödigt små marginaler i rondellen, och får några bussar problem eller nåt så blir det lätt stopp i trafiken där.
Citat från: vincentjkpg skrivet 21 januari 2020, 14:43:48 PM
Bra exempel på dåligt utformad vändplan/hållplats väl den i Dalhem för elbussarna som kör Helsingsborgsexpressen. Onödigt små marginaler i rondellen, och får några bussar problem eller nåt så blir det lätt stopp i trafiken där.
Kan instämma. Vid en av provkörningarna när man filmade för pressen kom inte ens bussen runt i rondellen. Pinsamt. Tänk att den skall tydligen vara anpassad för 24 meters, men 18 meters har problem trots att rondellen är nybyggd. Ytterligare ett exempel från Dalhem är om en elbuss står och laddar vid den bakre laddstolpen och det står en vid den främre stolpen, måste bussen där bak köra över i motsatt vägbana för att inte braka in i den främre.
Är ju lika illa häri Borås de som planerar har tyvärr väldigt dålig koll på hur mycket plats en buss behöver. Det rullar ju numera ledbussar på 2 linjer och inga hpl har gjorts längre vilket gör att i vissa fall kommer inte alla dörrar där det finns förhöjd kant. På Hässleholmen gjordes ändhpl om efter ett tag så ledbuss bättre får plats..
Som sagt så finns det en hel del regler som ska styra detta och som jag länkade till i mitt första inlägg. Trafikverkets skrift "Vägars och gators utformning" är det som väghållarna ska hålla sig till i grund. Det är dock en ganska mastig bibba som med alla bilagor hamnar långt över 1000 sidor. Lättare då att titta på t.ex. SL:s riktlinjer som då är ett kompilat av det viktigaste ur Trafikverkets skrifter och som är specialiserat utifrån den busstrafik SL bedriver. Se då framförallt kap. 8 som handlar om just hållplatser. Västtrafik, Skånetrafiken, UL, m.fl. bör sedan ha liknande riktlinjer.
Sedan är det en kostnadsfråga. Ombyggnad av en hållplats till gällande standard (med rätt kantsten, taktila plattor, väderskydd etc.) kan i vissa fall uppgå till 500 000 skr per hållplatsläge. Det går dock att söka statlig medfinansiering för detta, men kunskapen om hur man gör verkar vara ganska dålig på många håll. Både då alltså hos väghållare, hos vissa trafikhuvudmän och även hos trafikutövare (vilket även inbegriper skyddsombud). Det är ju egentligen väghållarna som ska ansvara för dylikt, men de saknar ofta kompetens för busstrafik (vilket tyvärr även är vanligt hos trafikhuvudmännen numera) vilket innebär att trafikutövare m.fl. måste trycka på. De senare saknar dock numera även själva s.k. trafikteknisk kompetens. Ställs det inte krav på det i avtalen så är det ju tyvärr oftast inget som bolagen betalar för ur egen ficka... även om de sannolikt skulle tjäna på det i ett längre perspektiv.
Om det inte fungerar utan byggs fel mm. (gäller inte bara hållplatser utan oxå att det blir fel med vägbredder, lutningar, siktfält etc.) så är det även dels en arbetsmiljöfråga, vilket trafikutövarna (med hjälp av bl.a. skyddsombuden) bör ta med sina uppdragsgivare. Att bussarna ska få plats och att trafikeringen ska vara trafiksäker är ju egentligen fundamenta, men förbises ofta. Om detta även görs medvetet eller omedvetet är en annan femma... Sedan finns det även EU-direktiv mm. i botten vad gäller bl.a. frågor som rör tillgänglighet, så även handikapporganisationer och andra skulle nog behöva stöta på väghållarna för att se till att de krav som finns oxå följs vid nybyggnation samt att se till att äldre hållplatslägen tillgänglighetsanpassas.
Citat från: Nico skrivet 23 januari 2020, 22:34:37 PM
i botten vad gäller bl.a. frågor som rör tillgänglighet, så även handikapporganisationer och andra skulle nog behöva stöta på väghållarna för att se till att de krav som finns oxå följs vid nybyggnation samt att se till att äldre hållplatslägen tillgänglighetsanpassas.
Nu har vi en hållplats på Resarö, Överby, som just tillgänglihetsanpassats med hög kantsten. Det är bara det att den flyttades till slutet av vändslingan, så det är en meter mellan mittdörren och kantstenen med boggiebuss. ::)
Låter inte bra. I SL-land har trafikutövarna sedan enligt avtalen ett längre gånget ansvar för detta. Frågan är då vad Arriva (som har trafikuppdraget för detta område) gjort här? Även för hållplatslägen i eller intill vändslingor finns det typritningar som ska följas och här åligger det då alltså Arriva att driva denna typ av ärenden med väghållaren.
Tyvärr används ofta datoriserade körspårssimuleringar som är så teoretiska att de inte fungerar i praktiken. Det blir inte bättre att planerarna sällan har några längre yrkeserfarenhet och än mindre praktisk sådan. Är det inte någon annan som är på tårna och påpekar omöjligheter på ett tidigt stadium får man lösa det i efterhand när det visar sig att tung trafik inte kommer fram och kör bort speglar etc.
Kom och tänka på en hpl som Trafikverket började bygga ute i Dalsjöfors ett samhälle strax utanför Borås . Det visade sig att den blev helt omöjlig att använda alla bussar som körde in där blev av med en bit av hörnet vid framdörr då ytan där bussen skulle köra var för liten efter mycket skador byggde om hpl och nu funkar den bättre. Dessutom under vinter var vi tvungna att köra åt fel håll på den hpl de gjorde först eftersom när det var halt kom vi inte ut på vägen då det luta uppåt och vi kom ingenstans. Tyvärr byggs många hpl helt fel då det numera aldrig provkörs i förväg..
Att bygga klart bara för att sedan upptäcka graverande fel först vid en provkörning, och sedan bygga om allt igen, skulle bli alldeles för kostsamt. Det handlar därför inte om att provköra i förväg utan just att istället se till att de planritningar och regler som finns oxå följs när dylika byggnationer planeras.
Normalt görs visserligen någon form av slutbesiktning innan ibruktagande, men dessa handlar mera om att upptäcka mindre brister som t.ex. dåligt satta kantstenar, felaktig utförd asfaltering (som i sin tur kan leda till att avrinningen mm. inte fungerar som den ska) osv. Här är det dock mera att beställaren ser till att utföraren gjort de ska enligt specifikation, annars blir det backjobb.
Är ett hållplatsläge, slinga etc. sedan ändå byggt helt fel så ska det ju inte trafikeras förrän det åtgärdats, speciellt inte om det påverkar trafiksäkerheten negativt. Här handlar det dock, som jag redan skrivit flera gånger tidigare, alltså om att någon (normalt trafikhuvudmannen eller trafikutövaren) måste säga ifrån.
Citat från: Nico skrivet 25 januari 2020, 15:36:21 PM
Här handlar det dock, som jag redan skrivit flera gånger tidigare, alltså om att någon (normalt trafikhuvudmannen eller trafikutövaren) måste säga ifrån.
Tyvärr saknas nog den kompetensen i dag hos vissa av dessa. Annars skulle aldrig Jakobsbers terminalen och Täby C terminalen byggts som de gjort.
Här får man inte glömma att det är så att vissa synder även ligger långt tillbaka i tiden liksom att vanliga hållplatslägen inte heller är direkt jämförbara med större terminaler. De senare är i de flesta fall något som det fattats beslut om på högre politisk nivå. Där tenderar det tyvärr ofta att bli lite snett eftersom det inte alltför sällan verkar gå prestige i olika ärenden och projekt, samtidigt som man nog kan sägas ha haft en viss kompetensbrist som genomgående tema på många håll och under lång tid. Bägge de ovan nämnda terminalerna planerades sedan strax omkring sekelskiftet och det har hunnit hända en del även på denna front på de två decennier som faktiskt förflutit sedan dess.
Sedan håller i alla fall inte jag med om att terminalen vid Jakobsberg stn. skulle vara direkt felaktigt utförd, tvärtom så är den relativt funktionell om man ser till de krav som ställs i dessa sammanhang. Det går dock aldrig helt att komma ifrån vissa brister, oavsett projekt, och visst finns det saker oxå i Jakobsberg som kunde ha gjorts bättre. Däremot håller jag i gengäld gärna med om att terminalen i Täby är en flopp, men i det senare fallet så är terminalen och ytan den upptar dessutom privatägd (nuv. ägare är Unibail-Rodamco-Westfield SE). Det innebar att SL i det fallet sannolikt inte hade så mycket att säga till om utan tog det som gavs samtidigt som även kommunen nog även de lyckats måla in sig lite i ett hörn. Däremot är det ju en öppen fråga om man [med facit i hand] alls borde ha trafikerat, men där är vi tillbaka i politikens snåriga värld.
Ett ytterligare dilemma som berörts i tidigare trådar är även det faktum att det på många håll är för mycket trafik i en föråldrad infrastruktur. Ett enkelt hållplatsläge eller en större terminal, som anlades för säg 35-40 år sedan, kanske var tänkt att hantera ett fåtal linjer i t.ex. halvtimme- eller timmestrafik. Numera är det dock inte sällsynt att det är kanske ett dussintal linjer som angör och då med bra många fler turer. Det är oxå något som måste beaktas, dvs. är det verkligen fel på hållplatsläget/terminalen i sig eller blir det fel för att det blir för trångt när den tänkta kapaciteten hela tiden överskrids?!
Citat från: Nico skrivet 26 januari 2020, 01:02:50 AM
Sedan håller i alla fall inte jag med om att terminalen vid Jakobsberg stn. skulle vara direkt felaktigt utförd, tvärtom så är den relativt funktionell om man ser till de krav som ställs i dessa sammanhang. Det går dock aldrig helt att komma ifrån vissa brister, oavsett projekt, och visst finns det saker oxå i Jakobsberg som kunde ha gjorts bättre.
Ja mycket blev bra i terminalen, de som inte fungerar är. Underlaget, bärigheten har varit allt för dålig. Jämfört med ex danderydsterminalen eller gullmarsplan, har frekvensen av omlagande av ytan varit extremt hög. (Detta hade inget bussentreprenör kunnat ha förhindrat.)
Det andra, Gate A använd inte längre, eftersom den ligger för nära väggen. Detta borde lätt ha kunnat förutses av någon som kunde buss.
Citat från: Nico skrivet 26 januari 2020, 01:02:50 AM
Däremot håller jag i gengäld gärna med om att terminalen i Täby är en flopp, men i det senare fallet så är terminalen och ytan den upptar dessutom privatägd (nuv. ägare är Unibail-Rodamco-Westfield SE).
Vissa saker som placering av räcken och kantstenar, borde ha kunnat lösas. Utan att den privata ägaren hade förlorat mark. Vilket är det som har lätt till de flesta skadorna på bussarna.