Scania Motorer

Startat av S Svensson, 21 mars 2013, 17:39:43 PM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

S Svensson

Om jag förstått rätt så fanns det i Stockholm bussar med Scania 801-802 motorer. Alltså rak 8 cyl med diesel eller bensin.Möjligen också som Hesselmandrift.
Hur var dessa motorer i användning när de användies i vägfordon?

Mats Karlsson

Citat från: S Svensson skrivet 21 mars 2013, 17:39:43 PM
Om jag förstått rätt så fanns det i Stockholm bussar med Scania 801-802 motorer. Alltså rak 8 cyl med diesel eller bensin.Möjligen också som Hesselmandrift.
Hur var dessa motorer i användning när de användies i vägfordon?

Kolla denna tråd om Scanias raka åttor i bussar:
http://www.omnibuss.se/forum/index.php?topic=56203.0

Jag vet inget annat än att dessa motorer fungerade bra.


Mats Karlsson

Ursäkta Beeethoven, men en rak åtta överglänser Dina symfonier!

Fridgemaster

Finns det något intresse har jag kännedom om 4-5 st Scania rakåttor som är till salu. (rälsbuss och lokomotorversionen) i varierande skick. Går nog att plocka ihop så man får 2 hela motorer av dom. Skrotpris. Problemet är väl att hitta bussar till dom?  ;)

Björn Forslund

Citat från: Fridgemaster skrivet 27 mars 2013, 23:44:25 PM
Finns det något intresse har jag kännedom om 4-5 st Scania rakåttor som är till salu. (rälsbuss och lokomotorversionen) i varierande skick. Går nog att plocka ihop så man får 2 hela motorer av dom. Skrotpris. Problemet är väl att hitta bussar till dom?  ;)

De normalspåriga rälsbussarna Y6-Y8 hade turbomotorer vilket landsvägsbussarna inte hade.

Mats Karlsson

Citat från: Björn Forslund skrivet 29 mars 2013, 17:00:56 PM
De normalspåriga rälsbussarna Y6-Y8 hade turbomotorer vilket landsvägsbussarna inte hade.
....men lokomotorerna hade sugmotorversionen.

Björn Forslund

Citat från: Mats Karlsson skrivet 29 mars 2013, 17:12:00 PM
....men lokomotorerna hade sugmotorversionen.

Fanns det inte normalspåriga lokomotorer med turbomotorer?

Mats Karlsson

Citat från: Björn Forslund skrivet 29 mars 2013, 17:14:56 PM
Fanns det inte normalspåriga lokomotorer med turbomotorer?
Det var väl några enstaka som fick turbomoter på ålderns höst, annars satt det enbart sugmotorer i dem.

S Svensson

#9
Det som jag delvis tittade på var rälsbussar och lokomotorer.
YBo6/7/8 hade D815 som har turbo.Gäller då trafikfordon. Senare blev några tjänstefordon med andra motorer,eventuellt.

När det gäller lokomotorer föreligger olika uppgifter. Några mycket tveksamma. Litt på lokomotor är huvudlitt Z och sedan en siffra som anger effekten på motorn.Det kan ibland vara differenser.
Problem är att 1664 (dvs 16640 är ottomotor,kallad bensinmotor) och 16641 är dieselmotor. Detta är 6 cyl motor.
B801 omb till D 801,dvs ottomotor omb till dieselmotor (förkammare för dieselmotor D)
D802 är förkammarvarianten som kom i efterföljande varianter
D 812 är insprutningsvarianten och 815 dito med turbo. Troligen arbetar turbon med olika varvtal. I praktiken gjorde inte turbon så mycket nytta.
Det finns ett metodproblem. SJ redovisade effekten på motorn och om lokomotorn hade mekanisk eller hydraulisk växellåda.
I början av 40 talet hade ganska många Aphon vxllåda och dessa byttes mot en Kb- mekanisk växellåda eller en Atlas hydraulisk. 1963 publicerade SJ en förteckning över vilka motoren som de olika individerna var inrapporterade med. Vad jag kan se så stämmer dessa inte och meningen var kanske att rätt typ av motor och vxl skull inrapporteras.
Orimligheter finns som sagt. Kördes det med bensin långt in på 60-talet ?
Med Ottomotor menas det som brukar kallas förn bensinmotor men kan köras på bentyl.

Skall tillägga att det på senare delen av 70 talet nytillverkades 815 motorer. Det var ett reportage om detta i Ny Teknik.

Mats Karlsson

Citat från: S Svensson skrivet 30 mars 2013, 09:20:22 AM
D 812 är insprutningsvarianten och 815 dito med turbo. Troligen arbetar turbon med olika varvtal. I praktiken gjorde inte turbon så mycket nytta.
När D812 försågs med turbo och blev D815 höjdes vridmomentet från 68 till 84 kpm, vilket innebar en höjning på 23.5%.

Skulle effekten ha höjts lika mycket så skulle D815 ha haft ca 220 hk, men nu sänktes motorns maxvarvtal från 2000 till 1800 rpm, varför maxeffekten stannade vid 205 hk.

Tack vare det kraftigt ökade vridmomentet betydde D815 ett stort krafttillskott. Om vi räknar bort rull- och lufftmotstånd, samt friktionsförluster i kraftöverföringen, så försvinner nog kanske 40 kpm vid hastighet ca 80 km/tim. Kvar finns då 28 kpm vid D812 och 44 kpm vid D815. Det innebär att D815 gav en momenthöjning på 57% som direkt påverkade accelerationsförmågan och förmågan att klara stora stigningar.

Jag vill nog hävda att det betydde väldigt mycket att välja D815 som kraftkälla jämfört med D812. Annars hade man aldrig kunnnat köra rälsbussarna i hastigheter upp till 115 km/tim.