Tidernas bästa vän

Startat av 1896, 26 november 2011, 19:04:13 PM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

yngrot

Ja tyvärr finns det gott om "idioter" vi hade en granne som var elak mot sin hund de sparka på den och lät den inte få mat eller vatten efter kl 17. Men min fd vart förbannad och ringde uppfödaren som förstod hur illa det var och hon tog tillbaka sin hund. Nu har den hunden det bra hos en gammal tant ..  för övrigt pappan till denna granne mata katter med grädde det lät ju bra men den f-n hade glykol i grädden  >:(
Kör buss sen Hedenhöstiden....

Började jan 1977 - okt 1978 på Kålleredsbussarna , Borås lokaltrafik okt 1978 till 25 feb 2010 ,därefter Veolia transport/Transdev från 1 mars 2010 till 14juni 2020.. från 15 juni 2020 Nobina

Andreas91

Beklagar verkligen sorgen, Nicklas, och säger detsamma till er andra som har förlorat era kära familjemedlemmar! Jag har inte ägt ett husdjur själv (än i alla fall), men jag förstår att saknaden och tomrummet efter ett bortgånget husdjur är mycket stort.

För ungefär tio år sedan, så valde min mormor att skaffa sig hund. Det var en riktigt liten söt bichon frisé-valp, lurvig som bara den och ett riktigt energiknippe, en som alltid gjorde en glad! :) Ser fortfarande hur han for omkring i lägenheten i Hässelby efter bollarna, hur han nafsade i strumporna osv... Hunden växte lite och blev lite äldre, mopsade upp sig för att visa vilken tuffing han tyckte han var, fastän få blev rädda eller brydde sig så mycket om hans tuffhet... ;D Jag minns att han hade sin absoluta favoritplats på vardagsrumssoffan i fritidshuset i Roslagen, där han brukade hoppa upp på soffan och spana ut på vägen (vet ej om det för honom bara var av allmänt intresse eller om han spanade efter en partner, men det förtäljer inte historien...)

Men när han var omkring 5 år, så hände något fruktansvärt. Hunden, som en gång hade varit så pigg och snäll, förvandlades till en arg och aggresiv hund. Hans skällde mot barnvagnar, han skällde mitt i nätterna, så att grannarna till slut fick nog... Hunden fick lov att avlivas, för det fungerade inte längre.

Nu har de gått flera år sedan han dog, men jag kommer aldrig att glömma honom. Jag sitter ofta och kikar mot soffan där ulltussen brukade sitta och nyfiket se sig omkring. Jag saknar honom verkligen... :( 


1896

Helgen innan Putte dog hade jag varit i Tranås, var till djuraffären där och tänkte köpa en sån där strumpa med kattmynta åt Putte, men djuraffären var stängd, det där har jag grämt mig över. Det sista jag matade Putte med vart iaf Glass, så det kändes bra.  :'(