Halkkörning busskörkort

Startat av Vagnskada, 09 oktober 2020, 22:13:20 PM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Vagnskada

I Norge är ju moment med halkkörning obligatoriskt för att kunna ta busskort. Jag har funderat på detta, och tycker det är mycket klokt. Att kunna ta busskörkort och bli satt att köra med passagerare i nordiska vinterförhållanden utan att kanske ha kört i sådana ens en gång borde inte vara tillåtet, menar jag. Ska man dessutom se på modeller för kommande klimatförändringar så väntas vintrarna bli ännu mer av just de slag som är så förrädiskt: nederbörd runt 0-gradersstrecket. Särskilt tydligt blir detta i de norra delarna av landet.  Situationen blir inte bättre av att lejonparten nya chaufförer är personer med utländsk bakgrund som "snabbutbildats" via Arbetsförmedlingen. Får de rätt kunskaper med sig? Jag har själv mött personer som inte törs skicka sina barn med bussar pga rädsla för chaufförernas bristande erfarenhet av körning i vinterväglag.

S Svensson

I Göteborg sände vissa företag sina förare till Stora Holm (fd provbana för Volvo)

Sedan skall man inte blanda i hop saker. Vissa föräldrar har uppfattningar som att allting är farligt och vissa lär sina barn saker och ting.
Det är ytterst sällan det är så dåligt väglag att det inte går att köra buss. En förare med erfarenhet av vinter visade mig  att en MB Sprinter med dubbla hjul på bakaxeln är ganska säker. Så kan det bli töväder kombinerat med regn. Detta är mycket halkigt. Då bör man stänga ned skolkörningarna. Jag minns tidningsrubriker och till och med minns artiklar om vinter ända till 1940. Man kan stänga ned om det är mycket halkigt. Då skall man komma ihåg att förare kan inte göra så mycket åt det hela om det är halt. Det går inte att öva bort om det är halt.

Knut

Norgesbuss har tilbud til førere om kurs på høsten. Da kan man teste de vogntyper avd har og kan få trening i å legge på kjetting. Ellers er det kun bruk av kjetting under YKB kurset. Mange førere tar denne halktreningen hver høst. Andre tar den aldri. Noen sier de lærer av dette
Canon EOS RP
Sony HDR-PJ 580
Sony HDR-PJ 810
Vedlikeholdstekniker Stadler Service Norge

S Svensson

Jag har minne får unga år, minne av militärtjänst och minne av kort resa till Borås 1978.
När jag var ung (fram till 11 år) bodde jag/vi nära en väg. Då på 50 tal var det vanligt med att ha snökedjor på alla fordon. Våran personbil fick snökedjor och lastbilar och bussar hade detta.
När jag gjorde värnplikt och militärtjänst så skulle så kallad beredskap göras. Det blev så, ganska frivilligt, att jag skulle vara med att utgöra snöberedskap. I träningen till denna fick jag lära mig lägga på snökedjor på en Volvo N86. Det var denna som hade en plog. Kan tilläggas att det kom ingen snö vid denna jul, 1970.
1978 var jag med buss på väg till Borås. Det började snöa. Vi kom till Borås och inga bussar hade snökedjor.Men på en halvtimma och något mera så hade nästa alla BL bussar snökedjor. Jag bedömer att dessa numera inte användes. Varken i Borås eller någon annanstans. Det eviga problemet verkar vara vilken typ av däck bussar skall ha. På bussar jag åkt med (Göteborg,Viskadalen ,Till Göteborg) har bussarna haft bra däck.
När det gäller frågeställarens åsikt så skall man tänka på att kallt har det varit ibland. Halkkörning tränas i vissa fall när körkort för personbil tas. Sedan skall man inte koppla ihop skolskjutsar och halka. Det är faktiskt mycket sällan extrem halka uppträder. I Norrland är det i början av vintern med underkylt regn och liknande. Så är det även söderut och de gånger jag själv drabbats av det är få. Minns en fredag då jag var på väg och det vid flygplatsen Härryda ,kallad Landvetter, blev kö pga halka. Det kördes ytterligt långsamt. Vid högplatån vid Hällingsjö tog detta slut. Sedan var det uppehåll. Det annonserades underkylt regn på lördagen så omedelbart när jag kom hem tog jag fram bilen och körde och handlade. Detta medförde att jag slapp köra och handla på lördagen då det var nästan omöjligt köra. Har minne tre gånger på cirka 20-år med extrem halka. Första gången kom en buss på morgonen i dikeskanten. All trafik i Göteborg var inställd och kom i gång vid 14 tiden så sakta. Det är alltså ovanligt med extrem halka. Då hjälper inte heller snökedjor.

Ersa

Problemet som det upplyses om i startinlägget är dock bara en del av en stor bild. Vi har en för det första en rätt generös vinterdäckslag för tunga fordon, som bara innebär att man behöver ha halvdana vinterdäck på drivaxeln. Därtill har vi stordriftsnackdelarna i linjetrafiken, där både bussbolagen och däckleverantörerna består av storbolag som aldrig kan komma upp i samma nivå av seriösa däckrutiner som mindre bolag. Vad hjälper erfarna förare (hur de nu ska lockas till linjetrafiken) om bussarna glider i sidled på vägarna då de står stilla, eller "spinner loss" på tomgång utan att föraren ens ger gaspådrag? På en modern (yngre än 20 år) linjebuss får heller ingen kätting plats i hjulhusen.

Sist och slutligen är det även en fråga av underhåll av vägarna. Bussarna är inga stridsvagnar som kan förväntas plöja fram på oplogade vägar och meja ner kvarlämnade personbilar.

Fredde

Är det inte fortfarande så att man trycker gasen i botten tills drivaxeln smäller av (när man kommer ner till asfalten), om inte bussen åker framåt när man vill komma iväg från tex. en hållplats?
Minns att under min tid i bussvärlden fick vi bärga lite bussar som dessa rasade på vintertid, just på grund av upprepade fullgasaccelerationer...

Ersa

I områden med stordrift är sådant väldigt vanligt, ja.

John P

Citat från: Ersa skrivet 11 oktober 2020, 14:59:51 PM
Problemet som det upplyses om i startinlägget är dock bara en del av en stor bild. Vi har en för det första en rätt generös vinterdäckslag för tunga fordon, som bara innebär att man behöver ha halvdana vinterdäck på drivaxeln. Därtill har vi stordriftsnackdelarna i linjetrafiken, där både bussbolagen och däckleverantörerna består av storbolag som aldrig kan komma upp i samma nivå av seriösa däckrutiner som mindre bolag. Vad hjälper erfarna förare (hur de nu ska lockas till linjetrafiken) om bussarna glider i sidled på vägarna då de står stilla, eller "spinner loss" på tomgång utan att föraren ens ger gaspådrag? På en modern (yngre än 20 år) linjebuss får heller ingen kätting plats i hjulhusen.

Sist och slutligen är det även en fråga av underhåll av vägarna. Bussarna är inga stridsvagnar som kan förväntas plöja fram på oplogade vägar och meja ner kvarlämnade personbilar.

Vi har minst en uppsättning kedjor som passar bl.a Nobina 7000 ( Volvo 8500 B12M) . Tror ingen har behövt använda dessa i skarpt läge, men vi har övat på att lägga på dem, vi körde upp på en kloss med bakhjulet så gick det lättare. Trångt och besvärligt och det tar tid, men det gick.. Inann corona körde vi i bland ersättningsbuss  till Halden och  i Norge är det krav att ha med snökedjor vintertid.. ( Tågen till Norge är nu  helt inställda utan ersättningstrafik,  troligen p.g.a Covid -19 och dess effekter. )

Bussförare på Nobina Trollhättan.

Lars-Håkan_E

Så gamla bussar är det inga större problem med, att montera kedjor på en modern lågentrébuss är en helt annan sak tyvärr.

Sedan är det en annan sak att det sällan är lämpligt här i landet att linjetrafiken är beroende av snökedjor på bussarna, under de år jag kört (sedan början av -80 talet) har jag använt kedjor vid fyra tillfällen (i skarpt läge) inom landet.

I dag är det i princip bara turistbussar som har kedjor tillgängliga, kedjor är ett användbart verktyg när man hamnat på platser där man inte tar sig fram/därifrån men linjer eller skolbussars framkomlighet ska inte vara beroende av kedjor, då ska man helt enkelt inte köra.

Jag utbildade mina förare i bruk av kedjor men tanken var aldrig att dem skulle sättas på på morgonen om det var taskigt väder, i sådana fall ställde man in turen även om bussen råkade ha kedjor.

Bussmicke

Varfrö ställa in om man kan köra? Verkar dumt.
//Bussmicke.

Aldrig utanför dörren utan en kamera!
Besök min kanal Bussmicke.se på Youtube.

Stolt ägare av: Canon EOS R och R7, 6D Mark II, Canon Powershot G7 X Mark II och Sony RX100M3 och RX100M7.

Ersa

Förklaringen gavs ju i inlägget: Framkomligheten för linjetrafik och skoltrafik ska inte vara beroende av kedjor. Det är upp till väghållarna att se till att vägen är farbar med vanliga vinterdäck. Man ska inte riskera passagerarnas liv i onödan, genom att tro att bussen ska kunna kompensera för en väg som är i trafikfarligt skick.

Hur många ägare av vanliga privatägda personbilar skulle acceptera så glashala vintervägar att de var tvungna att köra med snökedjor på alla däck flera dagar varje vinter, för att ta sig till jobbet? Knappast någon.

Peter_ker

Jag går en bussförarutbildning på GUB och vi ska åka till Gillingebanan och köra halkbanan där.

buskörare

Jag trodde halkkörning var obligatorisk i busskortet numera? Har man tagit bort det igen?

Lars-Håkan_E

Vissa utbildare erbjuder ju det, mycket är ju beroende vari landet du tar körkortet, halkbanor för tunga fordon finns ju inte överallt.

Något krav från lagstiftaren finns väl inte annat än för personbil.

Lars-Håkan_E

Citat från: Bussmicke skrivet 12 oktober 2020, 22:47:27 PM
Varfrö ställa in om man kan köra? Verkar dumt.

Under de 8 år som jag var trafikchef ställde vi inte in trafiken en enda dag p.ga av halka och då räckte det med dubbade vinterdäck fram o bak på bussarna.
Kedjorna som fanns i några av bussarna användes aldrig i den tidtabellsbundna trafiken.

Kedjor är till för att man ska kunna ta sig fram/ta sig hem under extrema vinterförhållanden, man kan inte räkna med att kunna följa några som helst tidtabeller om det ska monteras på och av kedjor flertal gånger under turen, i stora delar av landet har vi sådant väglag att det inte går att köra mer än korta sträckor med kedjor. Asfaltkörning med kedjor i låg fart är inte att rekommendera :-)

Det kedjor kan vara bra till är att få loss bussar som fastnat istf att behöva stå i kö för att få fram bärgare