Linjenummer på expressbussar i Göteborg

Startat av pegee, 17 januari 2022, 20:01:24 PM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

pegee

Jag blir inte riktigt klok på Västtrafiks system för linjenumrering.
Jag håller mig i det följande bara till Göteborg. Annars kommer
det bara att segla ut alldeles för långt! Två exempel:
Expressbussarna fick nya X-nummer i stället för färger. En utmärkt
idé. Det finns bara ett begränsat antal färger. Röd och Lila express
lär väl få nya X-nummer när det avtalet går ut. Men varför fick inte
linje 100 (Borås-Göteborg) ett X-nummer? Det är ju en expressbuss
om något? Likaså linje 300 (Kinna-Göteborg), den går också som
expressbuss.  Båda tar ett antal större hållplatser, sedan direkt
till Göteborg. Både för Linje 100 och 300 finns det lokalbussar som tar
alla mindre hållplatser utefter samma sträcka. Så varför är inte de
X-bussar?
Började köra tung trafik 1968. GDG sedemera Swebus på 70-talet. Linjebuss fram till sekelskiftet. Sedan några år med lastbil. Har lämnat linjetrafiken till förmån för charter i stället.

Gano

Linje 300 är väl ändå ingen express? Till skillnad från X1-X4 och linje 100 har den ingen expressmålning i rosa.

bussfoton (Dévanio)

Detta är system vi nog aldrig kommer att förstå oss på..

Om man jämför linje 300 med till exempel 430, så skulle man kunna säga att linje 300 är en expresslinje. Men en grej jag inte förstår är varför linje 242, 258 och 503 körs med expressbussar. 242 funkar dock som en snabbuss från Kungälv/Ullstorp/Ytterby till Volvo. Men hur linje 258 och 503 skulle räknas som expressbuss begriper inte jag, detsamma är egentligen med linje X2 som har väldigt mycket stopp.

Linje 101 och 300 i mina ögon är mer expressbussar än vad linje X2, 258 och 503 är. X2 hade lika gärna kunnat vara stomlinje och kört metrolackade elbussar och hetat "linje 20". Linje 258 och 503 hade man också kunnat slå ihop till en stomlinje.

Man hade kunnat slå ihop Lerums-snabben med Stenungsund Express och man hade kunnat få en perfekt expresslinje, X6.

S Svensson

Jag tyckedr det är mycket lätt förstå linjenumreringen. Men man måste förstå att Göteborgsregionens Kommunalförbund drev busstrafik under namnet GL. Sedan infördes trafik för länshuvudmän. I P-län körde Älab.

GL införde linjenummer med tresiffriga (treställiga) nummer där 100 var gränsöverskridande,200 Öckerö,300 var Kungälv,400 var Ale,500 Alingsås,600 Härryda och 700 var Kungsbacka. Det som ibland kallas Bohustrafiken fick nummer 800 för linjetrafik och 900 för skoltrafik. Bohustrafiken är populärt namn och egentligen hette det Göteborg och Bohus läns trafik AB GL blev senare GLAB.
Älab införde också linjenummer där 100 var blandat och gränsöverskridande, 200 Ulricehamn,300 Mark, 400 Borås 500 Herrljunga,600 Trollhättan,700 Dalsland och 800 var inte Älab utan förbehållet GDG express som Älab hade avtal med.
Sedan kom Västtrafik. De gamla GL linjenummer följde järnvägarna ganska bra även om det inte fanns järnväg till Öckerö. 300 följde Bohusbanan,400 följde Bergslernas järnväg,500 fd Västgötabanan 600 Boråsbanan och 700 följde Västkustbanan. Så detta är väldigt enkelt.
Älab körde ju till Göteborg med avtal om visst biljettsamarbete. Så 300(310) bussar gick till Göteborg. Sedan fick Älab bussar linjenummer enligt 100 serie eftersom de var gränsöverskridande,men linje 104 var Borås-Horred, 110 Vårgårda med flera. 1995,2001,var det upphandling och 2006 gjordes linjenätet om och då delades linje 300 i linje 300 och 330, som gick över Sätila. Linje 300 och 320 gick till Tranemo och Gislaved. 2011 var det upphandling.Liksom 2020 och årtalen är trafikstart.
Tidtabell har gjorts om. Linje 300 är en expressbuss eller som Älab skrev tidigare Komfortbuss (Kom Fort kan betyda flera saker).
Av olika saker som förbättrad förståelse och att linjenummer inte skall förekomma på olika ställen men nästan på samma ställe (nästan alltså). Linje 330 över Sätila kunde förväxlas i Göteborg med linjen (Göteborg-)Kungälv Stenungsund. Linje 742 delades och 1991 körde Kungsbacka-Fjärås-Öxared. Körde aldrig över gränsen till Mark. Inom Mark körde 742 Kinna-Skene-Tostared. Ursprungliga linje gick Tostared-Kungsbacka och förlängdes någon gång på 40-talet till Hajom. Linje 742 inom Mark kallades senare linje 442. Linjen 104 reserverades för "vanliga bussar" Borås-Horred medan komfortbussen kallades 400. Av vissa skäl delades linje 400 till 400 Skene-Borås och 440 Horred-Kinna. Vissa turer skyltades om på vägen. Sedan hände viss omnumrering då linje 104 som då gick Fritsla-Kinna (vissa turer till Horred) drogs in och ersattes med att linje 400 skulle gå över Fritsla,omnumrering senare till 450,men vissa turer gick dock fortfarande Rv41 över Gullberg. Senare infördes linje 400 med flera turer som användes till turer över Gullberg och turer 450 över Fritsla.
Tyvärr ville Västtrafik köra linje 300 och även 330/430 som expressbussar vilket inte folk och Marks kommun ville. Så linje 330 /430 stannar emellan Sätila och Kinna på flera hållplatser. Linjerna 381/382 skiljer sig också delvis från system med linjenummer. Detta är skolturer som infördes 1995 som 2011 blev "vanliga" linjevagnar. Linje 711 gick fram till juni 1991 från Göteborg över Lindome till Hällingsjö och linjen från Kungsbacka till Hällingsjö gjordes om och fick gå Fjärås-Hällingsjö. Vissa turer körde "som vanligt" men fick då skyltas om på vägen. Numera annonseras tur Kinna-Inseros. Cirka 2006 tomkördes buss från Svenljunga till Hällingsjö för att gå Hällingsjö-Inseros. Några år före 2001 fick linje 711 åter köra Göteborg-Lindome-Hällingsjö men blev sedan avkortad i Inseros och VL körde istället (från år 2004)Hällingsjö-Inseros. Hällingsjö-Ubbhult kördes några turer med Älab linjenummer.

Så det finns en förklaring till de röriga linjenumren i Göteborg. Linje 201,202 och 203 infördes 1990 som expressbuss och annonserades som röd,gul och blå expressbussar och sedan infördes orange och lila expresser. Dessa var regionala expressbussar.
Tack för att Ni orkar läsa och lära Er.

pegee

Tack för S Svensson för klargörande inlägg. Min fråga kom sig av att häromdagen körde jag linje 300
och fick en passagerare som frågade just detta. Vederbörande (inte hen!!!) var förbryllad över detta.
Så man kan ju fråga sig varför inte västtrafik tar tag i linjenummersystemet och drar en skarp
gräns mellan stadstrafik och regiontrafik. Det skulle underlätta för alla som använder bussarna,
framför allt utsocknes, att veta att bussarnas färg och X-linjenummer tydligt anger vilken sorts
busstrafik det är. Inte som idag, någon slags hybrid mellan dessa två trafikslag.
Började köra tung trafik 1968. GDG sedemera Swebus på 70-talet. Linjebuss fram till sekelskiftet. Sedan några år med lastbil. Har lämnat linjetrafiken till förmån för charter i stället.

Bussmicke

De linjer jag inte begrep mig på sin fanns på 90-talet var 210 och 240.

/Bussmicke
www.bussmicke.se

//Bussmicke.

Aldrig utanför dörren utan en kamera!
Besök min kanal Bussmicke.se på Youtube.

Stolt ägare av: Canon EOS R och R7, 6D Mark II, Canon Powershot G7 X Mark II och Sony RX100M3 och RX100M7.

virtual1

CitatJag blir inte riktigt klok på Västtrafiks system för linjenumrering.
Jag håller mig i det följande bara till Göteborg. Annars kommer
det bara att segla ut alldeles för långt! Två exempel:
Expressbussarna fick nya X-nummer i stället för färger. En utmärkt
idé. Det finns bara ett begränsat antal färger. Röd och Lila express
lär väl få nya X-nummer när det avtalet går ut. Men varför fick inte
linje 100 (Borås-Göteborg) ett X-nummer? Det är ju en expressbuss
om något? Likaså linje 300 (Kinna-Göteborg), den går också som
expressbuss.  Båda tar ett antal större hållplatser, sedan direkt
till Göteborg. Både för Linje 100 och 300 finns det lokalbussar som tar
alla mindre hållplatser utefter samma sträcka. Så varför är inte de
X-bussar?

Att inte Linje 100 har fått ett X-epitet beror väl på två saker?

1) Antalet hållplatser man stannar på är betydligt färre än på de övriga X-linjerna som i mångt och mycket korsar Göteborgs innerstad - här är det väl mer turtätheten och kapaciteten än snabbheten som gör att man väljer att kalla dessa Express?
2) Övriga Expresslinjer servar primärt Göteborg och dess förorter, linje 100 går mellan två städer, och passar bättre in i att 1XX-linjerna primärt är gränsöverskridande (även om man nu har idel "industrilinjer" som ligger i 100-serien med) - men numret är väl mer valt i linje med just linje 200 (Borås-Ulricehamn, också mellan två städer) och 300 (Göteborg-Kinna) t.ex.




S Svensson

Michael fråga om 210 och 240. Sedan fanns 220 också och några till. Det var linjer som är gränsöverskridande och sedan några som räknades som Öckerölinjer. GL express hade nr 201-203 och senare 204&205.
Där Linjebuss körde fick man för sig (kommer ej ihåg när, möjligen 1997, att slå ihop nägra linjer och fick då linje 210 att gå om jag minn s rätt Partille till Mölnlycke. Jag åkte ibland med någon tur av 210 eftersom den passerade Pedagogen där jag läste kvällskurs.
220 är en linje som var avsedd bli GL express. Då en viss politisk majoritet fick för sig att ta ut tillägg för GL express inom Göteborg infördes linje 220. Den gick som GL express utan att vara det med några år äldre bussar (byggda för dåvarande GL express men enstaka var normal linjevagn).
Det var upphandling på Hisingen och GDG fick linjen Göteborg-Hönö. I sista stund ställdes detta in. GS/GSAB forsatte köra sin linje 24 från Nils Ericsson platsen till Hönö. 1997 ändrades linjen till att fortsätta till Partille kommun (Sävedalen) och det fanns genomgående linjenummer som jag glömt.
Tidigare skrev jag att GL/GLAB hade nr 200 för Öckeröbussar. Gamla 24 gick ju dit och man ändrade detta nummer till 240. Annars inget mera ändring. GS körde linje 24 med ledbussar  och det fanns 6 st i GL färg (971-976??) och en Scania med nr 40. GL färg och lite elektronik som GS fordon normalt inte hade. Denna buss nr 40 gick en speciell tur Göteborg NE till Lilla Varholmen och tom därifrån till Sörredsområdet och med folk till Göteborg därifrån cirka kl 15.45.
Sedan andra som undrar. Borås tillhör fortfarande resterna av gamla Älab och använder därför fortfarande Älabnummer. Nuvarande expressbussar i Göteborg är inte en rest av GL express utan en rest av de snabbturer som GS införde cirka 1974 (se linjenätsutredning).
Expressbussen har ofta förebilder såsom linje 140 till Klareberg, GS satte ofta en 1-a före ordinarie linjenummer för att markera snabbturer.
Märk också att jag inte nämnt Skaraborg. Västtrafik finns ju officiellt där. Detta var troligen det enda som skulle styras därifrån när Va Götalandsregion/landting bildades. Märk att i Skaraborg förekommer dubblering av linjenummer som finns i Göteborg och Borås-området.
Hos Västtrafik hemsida ges dessa nummer olika färger än de andra.
Sedan är det intressant att gå tillbaka. Linjenummer infördes tidigt och redan 1923 fanns det officiella linjenummer. I Sveriges Omnibuskommunikation fanns det linje förteckning och de linjer med lägst nummer var äldst. Skrevs en linje om genom sammanslagning eller annat fick linjen nytt nummer. För eventuella personer i Stockholm och dess närhet borde linjenummer och annat finns i arkiv från den statliga myndighet som skötte om busstrafiken då. Även om det oftast var länsstyrelserna som beviljade trafiktillstånden.

Möjligt är att införa nya linjenummer i Västra Götaland inklusive Halland. Men det kommer då bli fyrsiffriga nummer och det kommer bli mycket dyrt. Jag kan ju omtala också att jag en gång åkte tåget till Varberg från Mark. Bytte till buss i Varberg och föraren på bussen tittade noga. Han hade varit kontrollant av biljetter och hade upptäckt en del. Hallandstrafiken hade matat in fel nummer på linjer i biljettsystemet. För när de tittade på mitt Älabkort visade det sig att jag åkte från Trolhättan i stället. Sådan nummer fanns i Scanpoint som flera LHM använde. GL använde Prodata med grön låda.

Jonas Gustafsson

Kommentar till S Svensson:
210 gick Partille-Mölndal, 220 var det som senare blev Grön Express och nu X4, linjen Öckerö-Partille hette 240.

Varje linje i Västtrafik har ett unikt fyrsiffrigt nummer som ej skyltas, där de sista siffrorna oftast är det skyltade numret och första siffran står för region enligt:
1 tåg
2 Sjuhärad
3 Skaraborg
4 Fyrbodal
5 Gbg-området stadstrafik (Gbg, Mölndal och Partille samt vissa expresslinjer)
6 Gbg-området regiontrafik

Exempel:
5001 är spårvagnslinje 1 i Gbg
2001 är busslinje 1 i Borås
5515 är Partillelinjen 515
6355 är linje 355 på Tjörn
6208 är Tjörn Express (X-linjer, kvarvarande färgexpresser och namnexpresser har låga 5200-nummer eller 6200-nummer).

//Jonas
Gymnasielärare av årgång -71 som gillat bussar sedan barnsben men också har flera andra intressen, t. ex. att spela & sjunga.


Maven

Korrekt, den listan visar ju dock bara en liten del av det totala antalet linjer.


Tack till S Svensson för den utförliga linjenummerhistoriken.

Knallhatt

Hej

Att linje 24 blev omnumrerad till 240 hänger ihop med att den ansågs vara en regionlinje (GLAB-linje) och inte an Stadstrafiklinje. Linje 24 gick ju ett antal turer över till Öckerö (Burö Färjeläge).
Detta var innan Västtrafik då det var GLAB som var huvudman i regionen, och Stadstrafiken som var huvudman i Gbg kommun.

Linje 100 ansågs vara  en Regionexpress i upphandlingen.
Den skulle inte vara en "X-linje" och skulle ha lila stripning i stället för rosa.

Erling.L



Så här ser det ut i biljettmaskinen iaf
Varit på GS 9603-0111 0312-1306 Keolis från 130616 o inte att sammanblandas med min namne på Swebus

Maven

De två första siffrorna 14 på samtliga linjenummer har jag i något sammanhang sett som en kod för Västtrafik.
Sedan är det väl i tur och ordning expresslinje 100, samt linje 18, 19 och 22 på Hisingen?