Resenärsforum: Gör det enklare att resa med buss

[groenis]

Många intressanta tankar om betalning i lokaltrafiken,
Förklara nu detta för Helmut från Mainz eller Jose' från Valencia hur de ska betala för att åka från punkt A till B
på sitt besök i detta land.

/Lennart

[Olof Lagerkvist]

Vist är det viktigt att öppna för kontantbetalning rakt över. Ev arbetsmiljöproblem får företagen lösa med hjälp av teknik, ex.vis att "cash gard" som handeln brukar i butiker, installeras i samtliga fordon, i varje fall efter Arbetsmiljöverkets föreläggande.

Det blir alltså investeringar på runt 150 000 kr per buss (rimligt antagande). Med 2000 bussar i SL-området blir det alltså 300 miljoner. Bara där alltså. Då övervägs ju givetvis lätt alternativet att dra in trafik för att bekosta detta, för särskilt mycket fler sålda biljetter blir det nog inte.

[Nico]

Reskassan i SL:s Access har ju även en stor brist som märks tydligast för förarna som kör 639: Att 90% av alla reskassekort har två kuponger (en zon) som standardresa, och att föraren då måste hjälpa resenären med att trycka 6-7 knapptryck innan resenären kan lägga på sitt kort. Varenda gång de reser. Det är riktigt tröttsamt.
Men om SL avvecklar "kupongtänket" en gång för alla, och inför ett tydligt pris för resorna, t.ex 5-10-15 kr, 7-14-21 kr eller 10-20-30 kr för 1-2-3 zoner vore det hela mycket mer logiskt för kunderna. Då skulle man kunna döpa de tre knapparna uppe på maskinen till A, B och C, och använda dem för att markera resans slut oavsett vilken zon man kliver på i. Och därmed slipper föraren de 6-7 knapptrycken.
Jag försökte en gång förklara det här med 2-3-4 "kuponger" för en nyinflyttad, och när han väl förstått taxans uppbyggnad med "virtuella kuponger" undrade han om utvecklarna av taxan verkligen är psykiskt friska, eller om SL bara är ute efter att j***as med resenärerna.

Eller så slår man ihop dagens zoner B och C till "nya storzonen B", och får då bara två zoner, precis som Uppsala län har idag.

I grund är det väl kanske inte direkt zonsystemet i sig som är den stora boven (vare sig hos SL eller annorstädes) utan mera just att betalsystemen blivit alltför tillkrånglade. Från början minns jag att det talades om att läsa kortet vid både av- och påstigning så att det drogs betalning för faktisk resa, dvs. samma system som t.ex. gäller i många p-garage vid kontokortsbetalning. Vet faktiskt inte hur det tänket sedan utvecklades, men i grund var det en begriplig lösning.

Att det idag är alldeles för krångligt/omständligt kan nog de flesta skriva under på. I många fall är dessa system som sagt en produkt från folk som visserligen kanske inte lider av psykisk ohälsa, men som har väldigt dålig förståelse för hur det kommer att fungera i praktiken. Parar man det med vissa lokalpolitiker och högre tjänstemän som inte heller har direkt kunskap, men som gärna vill leka affärsmän och göra ett avtryck, ja det är nog sannolikt ofta då man landar i dessa idiotlösningar.

Själv tror jag alltså knappast på en återgång till kontanthantering. Däremot tror jag att man ganska omgående måste se till att de system som finns måste bli mera praktiska och användarvänliga om det inte ska bli en negativ utveckling. Som det är nu så utgör dessa system mest våta drömmar för IT-ingenjörer och publicitetshungriga potentater medan resenärer, förare, trafikledare m.fl. mest sitter och irriterar sig i onödan på något som inte hade behövt vara så krångligt.

[Omnilasse]

I grund är det väl kanske inte direkt zonsystemet i sig som är den stora boven (vare sig hos SL eller annorstädes) utan mera just att betalsystemen blivit alltför tillkrånglade. Från början minns jag att det talades om att läsa kortet vid både av- och påstigning så att det drogs betalning för faktisk resa, dvs. samma system som t.ex. gäller i många p-garage vid kontokortsbetalning. Vet faktiskt inte hur det tänket sedan utvecklades, men i grund var det en begriplig lösning.

Att det idag är alldeles för krångligt/omständligt kan nog de flesta skriva under på. I många fall är dessa system som sagt en produkt från folk som visserligen kanske inte lider av psykisk ohälsa, men som har väldigt dålig förståelse för hur det kommer att fungera i praktiken. Parar man det med vissa lokalpolitiker och högre tjänstemän som inte heller har direkt kunskap, men som gärna vill leka affärsmän och göra ett avtryck, ja det är nog sannolikt ofta då man landar i dessa idiotlösningar.

Som jag minns diskussionerna vid införandet var tanken att man skulle ha ett system där man läste av kortet även vid avstigning. I själva verket är ju det i det närmaste en förutsättning för den här typen av system. Det är ju därför det inte heller ursprungligen fanns några knappar för kunderna att trycka på och att det väl nästan dröjde ytterligare fem år innan reskassan infördes - eller hur lång tid det nu var.

Men sedan stoppades denna lösning av integritetsskäl. Om det var från politiskt håll vågar jag inte svara på - men är ju inte otroligt. Å andra sidan kan man nog säga att integritetsaspekten är något överdriven - eftersom det ju ändå till rätt stor del går att följa hur någon har rest på ett kort - om man skulle ha tillgång till loggfilerna - även idag -  även om man inte ser direkt vad någon har stigit av.

Det är ju helt klart - och jag tror nog den blindheten lägger sig över många utvecklare - är att man inte riktigt inser hur enkla system måste vara. Som sagt är ju dagens taxesystem i Stockholm i princip omöjligt att begripa i sin helhet som vanlig kund (med alla undantag och specialregler). Då är det en för komplex lösning som valts. Jag ser nog detta främst som att tillfälligheter har lett till detta, än att det varit en uttalad strategi.

Standardresan är ju på ett sätt en utmärkt idé - men i praktiken har det gjort hanteringen runt reskassan mycket svårbegriplig och leder till större problem än den gör nytta. Särskilt som det ju är väldigt få (förutom de som bor på tunnelbaneavstånd) som i någon större utsträckning åker lika många "klipp". Ofta växlar ju annars sällanresenärer mellan att åka till det lokala centrumet och in till stan.  Att man sedan då har två sätt att hantera detta på (välja annan resa eller köpa "tilläggsbiljett") gör det ovanligt krångligt. Frågan är om den andra lösningen ens skulle marknadsföras till kund (att den finns). Tror man bara skulle ha berättat om den första - vill du åka längre än standardresa - så knappa in rätt zonantal.

Sedan kan man ju fråga sig som sagt om man ska ha kvar "två kuponger " för startzonen. Det var ju motiverat när man hade mycket små zoner - men idag när man lätt kan åka en timme inom en och samma zon, blir det lite fånigt. Och det gör det hela mycket svårare att förstå. Dessutom skulle priset då bli något lägre för den som åker korta sträckor - vilket ju är ganska rimligt egentligen - när det kostar 36 kronor att åka med sms-biljett ett par hållplatser - så är det ju rätt dyrt kan man tycka.

En zonsystem där första zonen (med reskassa) kostar 20 kronor, två zoner 40 och tre 60 skulle väl antagligen ge ungefär samma intäkter som dagens system och egentligen vara en rimligare fördelning om man ser till att man på tre zoner ändå kan resa mellan Nynäshamn och Hallstavik.

[pegee]

En gång i tiden så steg man på bussen och talade om för chauffören vart man skulle.  Passageraren fick hosta upp motsvarande belopp och fick sin biljett. Alla nöjda.
Varför skulle det vara krångligare idag att i förväg ange resmålet, och elektroniskt betala motsvarande belopp?   Man har försökt att skapa ett totalflexibelt system,
och istället skapat ett fullständigt oöverskådligt monster.  En gång i tiden hade man här i Göteborg ett kupongsystem som fungerade bra. Man tryckte in det antal
kuponger som motsvarade den resa man skulle göra, visade sitt kort. Klart.  Lätt att förstå och lätt att hantera.

Med detta sagt så är min fasta åsikt att dagens system är alldeles för komplicerat.  Försök förklara detta för farmor och farfar som skall ta barnbarnen på utflykt.
Tryck följande kodsekvens:
+ V V S S K – på knapparna på skärmen. Det blir att jag som sitter bakom ratten får göra jobbet i stället. Det är på tok för komplicerat för få-gångsresande eller
utombys att förstå detta.

Till yttermera visso så är tekniken bakom det hela vansinnig. Den beröringsfria avläsningen är ett fiasko i sig. Passagerarna håller kortet i samma hand som de
trycker in koderna med.Påföljden blir att kortet registreras innan knapptryckandet är klart. I bästa fall uppfattar passageraren att något är fel och jag får manuellt
makulera resan och gör om, gör rätt! I värsta fall så märker inte passageraren detta utan går och sätter sig med en ogiltig biljett på kortet.

Den sista spiken i kistan är kortet i sig själv. Som flera före mig har skrivit så är möjligheten att ta reda på hur mycket pengar man har på kortet ett jätteproblem.
En lösning (dock inte den ultimata!!) är ju att man skulle kunna logga in på sin egen sida på Västtrafik och kolla sitt kort. Alla kort som är registrerade är ju
knutna till en ägare, och följaktligen enkla att spåra på en hemsida. Detta för med sig andra finesser. Man skulle kunna logga in på sin egen sida och fylla på
kortet direkt via en banköverföring hemma vid skrivbordet. Enkelt och smidigt. Det finns förvisso många utan dator så problemet kräver flera lösningar, men
detta är kanske en av dem.   

[Staffan Sävenfjord]

Den sista spiken i kistan är kortet i sig själv. Som flera före mig har skrivit så är möjligheten att ta reda på hur mycket pengar man har på kortet ett jätteproblem.
En lösning (dock inte den ultimata!!) är ju att man skulle kunna logga in på sin egen sida på Västtrafik och kolla sitt kort. Alla kort som är registrerade är ju
knutna till en ägare, och följaktligen enkla att spåra på en hemsida. Detta för med sig andra finesser. Man skulle kunna logga in på sin egen sida och fylla på
kortet direkt via en banköverföring hemma vid skrivbordet. Enkelt och smidigt. Det finns förvisso många utan dator så problemet kräver flera lösningar, men
detta är kanske en av dem.

Det är ju precis så man kan göra sedan ett par år tillbaka. Kortet uppdateras dock först när data från biljettmaskinen tankats ur vilket i värsta fall kan ta 48 timmar så man får hålla de senaste två dygnens resor i huvudet. Å andra sidan är det ju ingen större fara om man övertrasserar kortet. En resa får man åka ändå och det gäller bara att komma ihåg att ladda det före nästa resa.

Att det gamla kupongsystemet vid Göteborgs Spårvägar skulle varit enkelt och lättfattligt håller jag inte med dig om. Det var bara infödda göteborgare som tyckte det.

Jag håller med om att Västtrafiks kontoladdningar är svåra att hantera om man skall åka flera. Västtrafiks område är inte bara Göteborg utan hela Västra Götaland. Och det är en klar fördel att samma kort kan användas över hela länet. Åtminstone.

[Anders Noren]

LLT i Luleå - som förvisso bara har två zoner - har haft självvisering av korten sedan 1990-talet. Man stiger på, håller fram sitt kort och trycker på 1 eller 2.

Skånetrafiken, där busstrafiken är tydligt indelad i lokalbussar (gröna) och regionalbussar (gula), drar automatiskt 1 zon om man viserar sitt kort på en stadsbuss. Ska man längre, vilket de flesta inte ska, så får man säga till bussföraren först. (Om den stressade stadsbussföraren inte ids slå upp destinationen så brukar man vinkas förbi, för när man sedan ska stiga på regionalbussen eller tåget så måste man ändå betala lika mycket.) Eftersom jag inte är någon regelbunden resenär på någon av de tunga regionallinjerna så vet jag inte hur smidigt/osmidigt viseringen sker där, men jag kan tänka mig att nästan hela resenärsgruppen har ett begränsat antal destinationer som mål (t.ex. närmaste större stad) varför det inte blir så mycket knappande för föraren ändå. Det brukar gå rätt fort att fylla en hel buss med t.ex. badresenärer Lund-Lomma, trots att regionalbussarna t.o.m. tar bankkort.

Två exempel på att det kan vara enkelt. (Men inte nödvändigtvis något som går att överföra rakt av till ett annat län.) Systemet med SL:s "standardresa på kortet" verkar spontant mer krångligt än Skånetrafikens "standardresa på bussen".

[Olof Lagerkvist]

En gång i tiden hade man här i Göteborg ett kupongsystem som fungerade bra. Man tryckte in det antal kuponger som motsvarade den resa man skulle göra, visade sitt kort. Klart.  Lätt att förstå och lätt att hantera.

Nej, det var inte alls alltid lätt att förstå och hantera. Kupongsystemet var i grunden mycket märkligt. Antalet kuponger och antalet zoner hade ett rent otroligt komplext samband och det förekom väldigt många missförstånd. Det var ju inte ens så att samma antal zoner man skulle resa innebar samma antal kuponger i alla lägen. Vissa zoner eller kombinationer av zoner hade på något magiskt vis helt andra regler. Jag vet inte hur många gånger man blev stående med bussar på olika håll för att resenärer behövde fråga förarna hur många kuponger man skulle stämpla till olika ställen. Med det nuvarande systemet behöver ju inget sådant redas ut alls. Man bara checkar in och checkar ut så är det färdigt. Hållplatsstoppen har blivit betydligt kortare tack vare detta.

Med detta sagt så är min fasta åsikt att dagens system är alldeles för komplicerat.  Försök förklara detta för farmor och farfar som skall ta barnbarnen på utflykt.

Jag rekommenderar alltid alla att ha ett kort per resenär. Det är så otroligt mycket smidigare på alla tänkbara sätt. Systemet är i grunden byggt för detta och som du också noterat är hela hanteringen av flera resenärer på samma kort ganska komplicerad. Mycket på grund av att den "panikutvecklades" under pågående projekt när det mesta av kortprogrammering, kortläsarkonfiguration m m redan var spikat.

Genom att rekommendera ett kort per resenär tycker jag nog att jag har lyckats förklara det här systemet för väldigt många olika typer av människor med olika ålder, bakgrund och förmåga att ta till sig teknik. I alla fall lyckas det i betydligt fler fall än med det gamla systemet i Göteborg. Sedan är det ju inte precis någon nackdel att det nya systemet medför enhetligt system över hela Västra Götaland och att vi nu slipper en massa specialtaxor för olika tåg och särskilda busslinjer och precis som jag råkar resa just i detta nu har möjlighet att resa från Borås till norra Bohuslän på samma kort. Det var sannerligen inte särskilt enkelt med de gamla systemen.

Men visst, kommer någon och vill åka flera på ett kort måste ju du som förare ändå informera om hur det fungerar och det förstår jag att det kan bli lite knepigt. Det är som sagt inte direkt intuitivt i just det fallet. Men det tycker jag väl inte precis att det var att åka flera med det gamla systemet heller.

Tryck följande kodsekvens:
+ V V S S K – på knapparna på skärmen. Det blir att jag som sitter bakom ratten får göra jobbet i stället. Det är på tok för komplicerat för få-gångsresande eller
utombys att förstå detta.

Det var sannerligen inte lätt att förklara det gamla kupongsystemet för "utombys" heller vill jag lova. Jag försökte själv förklara för allt från Boråsare till tyska turister och enkelt var det verkligen inte. För er infödda Göteborgare som växte upp med systemet och upplevde det som självklart var det givetvis annat.

Framförallt hade systemet i Göteborg en hel del saker som det var otroligt dåligt med information runt. På något vis förutsattes det att man på något magiskt vis bara skulle förstå att man kunde betala mellanskillnad kontant om pengarna inte räckte på kortet. Det tog mig många år att lista ut det. Innan dess trodde jag att man var tvungen att fortsätta på ett nytt kort i det läget. Det gjorde jag då och försökte i så snabb panik som möjligt att byta till nästa kort. Flera år senare råkade jag läsa i något forum på nätet att man kunde ha väntat med att ta ut det första kortet för att få mer tid på sig att plocka fram nästa. Men hur i hela världen skulle man kunna veta det? Det fanns ju inte precis någon tydligt information om detta och intuitivt var det knappast heller.

Den sista spiken i kistan är kortet i sig själv. Som flera före mig har skrivit så är möjligheten att ta reda på hur mycket pengar man har på kortet ett jätteproblem.

Varför gick det bra tidigare i alla län som hade magnetkort där man inte kunde se direkt på kortet hur mycket som fanns kvar? Det gällde ju trots allt t ex hela Skåne, jag faktiskt större delen av södra Sverige utom just Göteborg, Stockholm och Kalmar. När det infördes fanns ju inte heller möjlighet att ta reda på saldon på Internet heller.

En lösning (dock inte den ultimata!!) är ju att man skulle kunna logga in på sin egen sida på Västtrafik och kolla sitt kort. Alla kort som är registrerade är ju
knutna till en ägare, och följaktligen enkla att spåra på en hemsida. Detta för med sig andra finesser. Man skulle kunna logga in på sin egen sida och fylla på
kortet direkt via en banköverföring hemma vid skrivbordet. Enkelt och smidigt. Det finns förvisso många utan dator så problemet kräver flera lösningar, men
detta är kanske en av dem.

Som Staffan också skriver, detta är ju infört sedan snart fyra år tillbaka. Funktionen att kunna ladda kortet på nätet är dock lite yngre än så men den finns också. Man kan då aktivera autoladdning så att kortet automatiskt laddas när saldot går under noll kronor vid påbörjad resa. Otroligt smidigt och väldigt uppskattat av många. Man hade givetvis inte kunnat få till att de här smidiga sakerna med det gamla systemet, så det var på tiden att man bytte.

[Jonas1968]

Rånrisken och problem med bankning har redan påpekats, men det finns ett ännu mer uppenbart problem och det är s.k. betalningskrångel.

Skulle man som förare vara tvungen att sitta och framhärda i att få dubbla ordinariepriset vid kontant ombordbetalning så skulle förarna hamna i en väldig jobbig sits och sannolikt skulle även detta med hot om våld eller direkt våld öka. Ställer man detta i relation till det totalt sett ytterst lilla fåtal resenärer som skulle behöva betala kontant så är nog valet ganska uppenbart.

Det finns som sagt alltså ganska tunga orsaker till att kontanthantering överlag har minimerats så mycket som möjligt.

Fast föraren löper väl betydligt större risk att utsättas för hot och våld när han som idag tvingas neka den som vill betala kontant att kliva ombord t ex i SL trafiken där det inte går att betala alls ombord jämfört med om man tvingas kräva ett högre pris.

[Staffan Sävenfjord]

Det var sannerligen inte lätt att förklara det gamla kupongsystemet för "utombys" heller vill jag lova. Jag försökte själv förklara för allt från Boråsare till tyska turister och enkelt var det verkligen inte. För er infödda Göteborgare som växte upp med systemet och upplevde det som självklart var det givetvis annat.

Framförallt hade systemet i Göteborg en hel del saker som det var otroligt dåligt med information runt. På något vis förutsattes det att man på något magiskt vis bara skulle förstå att man kunde betala mellanskillnad kontant om pengarna inte räckte på kortet. Det tog mig många år att lista ut det. Innan dess trodde jag att man var tvungen att fortsätta på ett nytt kort i det läget. Det gjorde jag då och försökte i så snabb panik som möjligt att byta till nästa kort. Flera år senare råkade jag läsa i något forum på nätet att man kunde ha väntat med att ta ut det första kortet för att få mer tid på sig att plocka fram nästa. Men hur i hela världen skulle man kunna veta det? Det fanns ju inte precis någon tydligt information om detta och intuitivt var det knappast heller.

När det nya betalsystemet infördes runt 1990 skrev jag en serie artiklar för Svensk Lokaltrafik om dem och hur de fungerade. Bland annat skrev jag om Prodata, det system som användes i Göteborgs och Bohus län. Så jag var bättre påläst än de flesta om detta. När jag sedan flyttade till Borås 1994 och började jobba i Göteborg så utrustades jag med tjänstekort, som täckte mitt resebehov inom Göteborg. Men omkring år 2000 hade jag bytt arbetsuppgifter så mycket att jag blev av med tjänstekortet och fick betala för mig genom ett maxikort. Det tog många resor innan jag begrepp att jag vid innerstadsresa först skulle trycka på två och sedan sticka ned kortet för att det skulle bli giltigt.

I dag gör jag precis som hemma i Borås om jag skall åka i Göteborg. Det är alltså mycket enklare för mig - och alla andra västragötalänningar som mer sällan åker kollektivt i Göteborg. Är jag osäker på hur många zoner det är trycker jag på plus innan jag checkar in och checkar ut när jag går av. Då blir rätt belopp draget. Skulle det någon enstaka gång bli fel kan jag lätt kolla upp det via Internet ett par dagar efter resan och då ringer jag Kundservice som utan knot betalar tillbaka det jag i så fall betalat för mycket. Det har hittills hänt en gång att det varit fel till min nackdel. Betydligt vanligare är då att det blivit fel till min fördel och då har Kundservice sagt att jag inte behöver ringa. 

Att resa inom eget län har alltså blivit betydligt enklare frånsett att man inte kan betala med kontanter på bussen. På 1960-talet här i Borås fick man betala olika om man åkte med Stadsbussarna eller SJ även om det var samma sträcka. Råkade man stå vid Barnhemsgatan i Sjöbo och steg på en SJ Buss visade det sig att man visserligen kunde köpa en biljett men man fick inte övergång till stadstrafiken utan fick lösa ny biljett om man skulle fortsätta med denna.

Det som behövs och som Resenärsforum efterlyser är ett enhetligt system som gäller över hela landet. Där finns det mycket att göra. Ännu bättre vore om det fanns samma system över hela EU.

[Anders Noren]

Vilket i sin tur ledde till ännu större problem, bråk, rån, allmänt stök osv. I grund var just detta med tio-kronan en dumhet från politikerhåll om jag inte minns fel och det blev i flera fall en total flopp. Visst ökade vissa direktresenärer, men i stort sett allt annat hamnade på minus.

Jag vet sedan inte riktigt vart du vill komma, men det man kan konstatera var att det inte var bra tidigare och att i stort sett ingen som var med vill att detta ska återkomma. Att återinföra kontantbetalning omhuldas nog mest av de som inte drabbas av konsekvenserna.

Jag kände bara inte till att det förekom att busschaufförer hotades för att de ombordstigande ville köpa biljett ombord men betala motsvarande remspriset. Om det enda sättet att minimera hotrisken är att låta ombordköparna betala samma pris som förköparna så är det ju en hopplös situation att få folk att sluta betala ombord. Kontanterna kan förvisso elimineras om man inför betalning med bankkort, men påstigningen går ju inte snabbare för det.

[Nico]

Fast föraren löper väl betydligt större risk att utsättas för hot och våld när han som idag tvingas neka den som vill betala kontant att kliva ombord t ex i SL trafiken där det inte går att betala alls ombord jämfört med om man tvingas kräva ett högre pris.

Nej, det blir inte samma situation även om det förekommer en del åsikter. Folk i gemen vet dock oftast att det inte går att slanta kontant och så är det med det. Det är istället när man ska ha ett högre pris än annars som diskussionen lätt blir animerad då många verka uppleva differentierade priser som mer orättvisa än att bara få reda på att det inte finns något ombordköp.

Det som behövs och som Resenärsforum efterlyser är ett enhetligt system som gäller över hela landet. Där finns det mycket att göra. Ännu bättre vore om det fanns samma system över hela EU.

Kruxet är väl att det ändå måste finnas en viss avgränsning. En skillnad till olika taxesystem har ju även varit att man haft en mängd olika taxor utifrån trafikutbud, lokala och regional variationer mm. Så länge det finns praktiska skillnader mellan att åka inom t.ex. Malmö stad i jämförelse med landsbygden utanför Kramfors så blir det nog till slut lite svårt att få till något enhetligt där. Än värre blir det ju även ju större områdena i sig blir.

Jag kände bara inte till att det förekom att busschaufförer hotades för att de ombordstigande ville köpa biljett ombord men betala motsvarande remspriset. Om det enda sättet att minimera hotrisken är att låta ombordköparna betala samma pris som förköparna så är det ju en hopplös situation att få folk att sluta betala ombord. Kontanterna kan förvisso elimineras om man inför betalning med bankkort, men påstigningen går ju inte snabbare för det.

I det här fallet var det just det som hände. Innan hade man differentierade priser och det fungerade ändå någorlunda för så stor var inte skillnad ändå, men visst var det en del gruff. Speciellt på helgnätter. 

När man sedan införde detta med att en kontantresa skulle kosta motsvarande en halv glasstrut för att man skulle kunna åka kollektivt inom hela Stockholms län, ja då slutade sällanresenärerna helt att investera i en remsa. Detta då det inte fanns någon orsak att låsa en sådär 140 kronor i en remsa när det bara var att singla upp en tia... eller som många gjorde och kom med både 100- såväl som 500-lappar vilket gjorde att man även ofta hade brist på växel vilket var något som ledde till stress och gnäll osv.

Ofta kunde man även sälja slut på hela biljettkassan under en förmiddag bara för att sedan få tillbringa rasten eller en paus med att springa runt för att få fatt på nya enkelbiljetter att sälja. Samtidigt hade man ofta mycket med sig i rena kontanter för att ha både växelkassa i början och än mer kontanter allteftersom passet led. Vet sen inte exakt hur mycket SL gick back på detta jippo, men det var ett antal miljoner. Sedan så blev det arbetsmiljömässigt problematiskt med allt ovan uppräknat samt rånrisken ovanpå det.

[Ersa]

Jag kände bara inte till att det förekom att busschaufförer hotades för att de ombordstigande ville köpa biljett ombord men betala motsvarande remspriset. Om det enda sättet att minimera hotrisken är att låta ombordköparna betala samma pris som förköparna så är det ju en hopplös situation att få folk att sluta betala ombord. Kontanterna kan förvisso elimineras om man inför betalning med bankkort, men påstigningen går ju inte snabbare för det.

I stort sett samma pris ombord som förköp testades ju 2006, med stora förseningar pga långa hållplatsstopp som följd. Det var inte kul att som landsbygdsförare agera försökskanin åt de där politiska idéerna innan valet. Rasterna åts upp av att man var tvungen att köpa nya förarbiljetter flera gånger om dagen pga den extrema ombordförsäljningen. Hu!
Gärna få zoner, eller rentav enhetstaxa och bara en enda zon. Men bort med allt tidsödande krångel hos föraren samtidigt som bussen hindrar bakomvarande biltrafik, och anslutningar hotas pga förseningarna.

[Jonas1968]

Nej, det blir inte samma situation även om det förekommer en del åsikter. Folk i gemen vet dock oftast att det inte går att slanta kontant och så är det med det. Det är istället när man ska ha ett högre pris än annars som diskussionen lätt blir animerad då många verka uppleva differentierade priser som mer orättvisa än att bara få reda på att det inte finns något ombordköp.

Fast att det är dyrare att köpa ombord jämfört med att förköpa är väl något som gäller på i stort sett all kollaktivtrafik i Sverige utan några större problem. Finns väl ingen kollektivtrafik i Sverige där det är samma pris att köpa ombord som att t ex åka på förköpta biljetter eller värdekort så jag har svårt att se att detta skulle leda till speciellt mycket hot mot förarna. Det som däremot lett till bråk har ju varit tidsdifferentierade taxor t ex nattaxa som just därför avskaffats i dom allra flesta län men att det alltid kostar mer att köpa ombord än att använda förköpta biljetter har jag svårt att se hur detta skulle leda till mycket bråk. I så fall skulle vi ju se bråk dagligen eftersom i stort sett all kollektivtrafik har högre priser vid ombordköp.

[Ersa]

Fast att det är dyrare att köpa ombord jämfört med att förköpa är väl något som gäller på i stort sett all kollektivtrafik i Sverige utan några större problem. Finns väl ingen kollektivtrafik i Sverige där det är samma pris att köpa ombord som att t ex åka på förköpta biljetter eller värdekort så jag har svårt att se att detta skulle leda till speciellt mycket hot mot förarna. Det som däremot lett till bråk har ju varit tidsdifferentierade taxor t ex nattaxa som just därför avskaffats i dom allra flesta län men att det alltid kostar mer att köpa ombord än att använda förköpta biljetter har jag svårt att se hur detta skulle leda till mycket bråk. I så fall skulle vi ju se bråk dagligen eftersom i stort sett all kollektivtrafik har högre priser vid ombordköp.

Det blir lite fel om man förutsätter att all slags kollektivtrafik i hela landet är lika. Bara inom Stockholms län är kulturskillnaderna enormt stora mellan olika trafikområden/kommuner, och i de stökigaste områdena är det betydligt högre risk för bråk, slagsmål och rån, medan det på andra håll i länet på sin höjd är förseningar och missade anslutningar som är det största problemet som en krånglig ombordförsäljning kan medföra.
Det här med att vissa mindre geografiska områden är bråkigare än andra är ju heller ingen nyhet i t.ex Malmö, eller Göteborg där man hade rejält inglasade förarplatser ett tag. Medan det är hur lugnt som helst på landsbygden ute i Skåne län och Västra Götalands län. Problemet/fenomenet med Stockholms län (till skillnad från Göteborg/Malmö) är att man likställt hela länet. Exakt samma slags bussar, fordonsutrustning, exakt samma taxa/taxeregler och samma personal/utbildning i hela länet, oavsett tätort, innerstad, bråkig förort eller öde skärgårdsö flera mil från staden.