Framtidslösning för busstrafiken i östra Svealand?

[Lars-Håkan_E]

Brist på förebyggande underhåll och avsaknad av styrt reparationsprogram m a o...

Givetvis fungerar prylarna om de används och underhålls.

Utfällbara fotsteg däremot är ett lite otyg med stor skadefrekvens både på fordonen och på kunder, dessutom gäller det att komma ihåg att avaktivera dessa vid trottoarkanter annars blir det dyrt.

Sedan ett annat inlägg, varför Sthlm är ensamt om lågentrebussar.

Större delen av våra län har lågentrebussar, i flera län kompletterade med särskilda komfortbussar på långväga linjer, så är det i Kronoberg, i Kalmar, i Blekinge, i Sörmland och i Östergötland mfl.

Även i Sthlm har man ju dubbeldäckarna t/fr Norrtälje. Att man på Gotland med totalt 25 linjefordon i landsbygstrafiken som rullar på alla linjer skulle ha olika busstyper känns inte som ett genomtänkt förslag, var o när ska lågentre resp normalgolvsbussar användas?

[Ersa]

Brist på förebyggande underhåll och avsaknad av styrt reparationsprogram m a o...
Givetvis fungerar prylarna om de används och underhålls.

Hur dessa sköttes servicemässigt under alla år i Botkyrka vet vi som kör dem nu inte mycket om.

Utfällbara fotsteg däremot är ett lite otyg med stor skadefrekvens både på fordonen och på kunder, dessutom gäller det att komma ihåg att avaktivera dessa vid trottoarkanter annars blir det dyrt.

Dessa fotsteg får givetvis vara kopplade på en separat knapp, precis som nigningen är kopplad idag. Handbromsen måste vara åtdragen för att de ska kunna fällas ut, och om något tar emot under utfällning så ska de automatiskt fällas tillbaka igen. Så fort dörren stängs eller handbromsen släpps ska fotsteget omedelbart fällas in automatiskt.

[Karsten]

Hur dessa sköttes servicemässigt under alla år i Botkyrka vet vi som kör dem nu inte mycket om.

Nej man kan inte veta säkert, men man kan anta ett och annat.

Dessa fotsteg får givetvis vara kopplade på en separat knapp, precis som nigningen är kopplad idag. Handbromsen måste vara åtdragen för att de ska kunna fällas ut, och om något tar emot under utfällning så ska de automatiskt fällas tillbaka igen. Så fort dörren stängs eller handbromsen släpps ska fotsteget omedelbart fällas in automatiskt.

Dessa fotsteg måste sitta rätt utsatta för stenar och andra hinder som brukar kunna finnas på platser där bussens överhäng används utanför vägbanan. Eller?

[bjorn_k]

Nej. Jag gör förstås ändå en bedömning. 30-40-50 minuter med helt stel fjädring är inget man vill utsätta någon för.

Använder man grejerna så funkar det oftast bättre

[Ersa]

Nej man kan inte veta säkert, men man kan anta ett och annat.

Visst slitage kan säkerligen finnas.

Dessa fotsteg måste sitta rätt utsatta för stenar och andra hinder som brukar kunna finnas på platser där bussens överhäng används utanför vägbanan. Eller?

Attans. Ja, nåt skydd måste man väl ha. Det bevisar ännu mera att det är rätt krångligt att ha samma bussmodeller i städer som på landsbygden.

[Andy]

Attans. Ja, nåt skydd måste man väl ha. Det bevisar ännu mera att det är rätt krångligt att ha samma bussmodeller i städer som på landsbygden.

Av antalet smällar man hört när golvet under framdörren tar i den alldeles för höga trottoarkanten, tror jag att det blir svårt att montera något alls där (om det ska sitta kvar och fungera, vill säga). Om man inte monterar stödet långt in, fast då får det färdas en bra bit innan det börjar sticka ut. Alternativt om den sitter inne i golvet (som då får bli tjockare), eller fälls ut med en arm från bredvid dörren.

En annan idé vore om man kunde sänka den yttersta biten av golvet (så att det blir till ett trappsteg). Detta utan att frigången under färd minskas. Vilka ingenjörsproblem!

[Lars-Håkan_E]

Visst slitage kan säkerligen finnas.

Attans. Ja, nåt skydd måste man väl ha. Det bevisar ännu mera att det är rätt krångligt att ha samma bussmodeller i städer som på landsbygden.

Problemet är att 99% av landsbygdsbussarna dagligen färdas i tätorter i större eller mindre omfattning.

Hur många välfrekventerade hållplatser i Roslagen saknar idag kantsten och förhöjning?
I andra glesbygdsområden/län är det ju snarare standard i samband med beläggningsarbeten och liknande att man bygger fickor med en kort trottoar.

[bjorn_k]

I Norrtälje är det i tätorterna det finns kantsten. Mycket sparsamt förekommande i övriga fall. Yttre trappsteg känns inte som en lösning, alldeles för känslig konstruktion som sitter på ett mycket utsatt ställe. Senast igår hade jag pajat ett dylikt om det hade funnits, smällde i vägbanan efter en skarp nedförsbacke kombinerat med svängande landsvägskorsning ^^

[Lars-Håkan_E]

M a o en kommunal prioritering.

Åkte senast i går i ett närliggande län med ungefär liknande befolkningsutveckling som Roslagen men med betydligt sämre trafikutbud, där hade man byggt fickor o trottoarbitar vid samtliga hållplatser på nybelagda/nyanlagda sträckor även långt ute i skogen med kanske bara 1-2 hushåll i närheten.

Och visst, man kör trafiken med lågentrebussar.

[Ersa]

Hur många välfrekventerade hållplatser i Roslagen saknar idag kantsten och förhöjning?
I andra glesbygdsområden/län är det ju snarare standard i samband med beläggningsarbeten och liknande att man bygger fickor med en kort trottoar.

I Norrtälje är det i tätorterna det finns kantsten. Mycket sparsamt förekommande i övriga fall.

Jag tänkte försöka komma med ett mer preciserat svar.
Rimbo kommundel finns hela sex st hållplatser med kantsten på båda sidor (Rimbo station, Industrivägen, Rimbo kyrka, Hagen, Västertorp och Vallby kvarn för 647/677). Samt en hållplats med kantsten bara på en sida (Vallby kvarn för södergående 639/648). Längs linje 648 har hpl Ekebyholmsskolan fått kantsten nyligen, tack vare ett omkörningshinder för bilar. Men de tre hållplatserna längs linjen där flest pensionärer kliver på och av har inget sådant prioriterats ännu.

Inte ens stomlinje 677 är högt prioriterad för rullstolar.
Mellan Rimbo och Norrtälje finns kantsten på en enda hållplats: Finsta station.
Mellan Rimbo och Uppsala centralort finns kantsten på två hållplatser: Gottröra kyrka samt Ar-terminalen utanför Knivsta.

639 har kantsten på två norrgående hållplatser i Edsbro, samt en södergående. Därefter två st i Skebobruk och alla inne i Häverödal-Hallstaviks samhällen.

(Och ja, självklart har många meddelat detta till SL via "rätt väg". Detta i många år nu)

Åkte senast i går i ett närliggande län med ungefär liknande befolkningsutveckling som Roslagen men med betydligt sämre trafikutbud, där hade man byggt fickor o trottoarbitar vid samtliga hållplatser på nybelagda/nyanlagda sträckor även långt ute i skogen med kanske bara 1-2 hushåll i närheten.

Och visst, man kör trafiken med lågentrebussar.

Gärna lågentrébussar. Sedan alla bussar fått luftfjädrade förarstolar för förarnas ryggars skull, och sedan de mest trafikerade hållplatserna fått kantsten för resenärernas skull.

[Lars-Håkan_E]

Luftstolar har ju varit standard hos de flesta i många år nu, sedan bälteskravet kom och 3 punktsbälten har det knappast köpts något annat, eller?

Sedan finns det ju bättre busskonstruktioner än Volvo:s vad gäller lågentrebussar.

[Ersa]

Luftstolar har ju varit standard hos de flesta i många år nu, sedan bälteskravet kom och 3 punktsbälten har det knappast köpts något annat, eller?

Men du måste räkna in att först när den sista bussen med ofjädrad stol fyllt 16 år, så har vi fått 100% luftstolar här ute.

[Lars-Håkan_E]

Men det är väl ändå ett företagsinternt problem, ett arbetsmiljöärende och inget man kan skyffla över till SL?

Är det ett problem så kan man hyfsat enkelt byta stolar i de fordon som frekvent används på dåliga vägar.

Skyddsombud brukar ju finnas och synas i SL området? Men hos en lite underentreprenör där skyddsombud ofta känner sig bakbundna kan jag förstå att det är problem att först övertyga den egna arbetsgivaren så att denne i sin tur kan övertyga fordonens "riktiga" ägare om detta behov.

Annars kan man ju skriva en § 6,6a i ärendet, SL depåerna brukar ju leda topplistan över sådana i distrikt mellansverige

[Ersa]

Trafiken med tillhörande bussar och hållplatser blir precis på den nivå som huvudmannen (landsting/kommuner) valt att lägga den på. Jag har full förståelse att en operatör inte köper och eftermonterar svindyr extrautrustning på en stor mängd äldre bussar, detta då sådant inte ingick i det vinnande anbudet. Kör man SL-trafik får man väl därför lov att acceptera att bussarna är äldre, mer slitna och betydligt sämre utrustade, än om man kör UL-trafik i grannlänet för exakt samme arbetsgivare.

[Karsten]

Trafiken med tillhörande bussar och hållplatser blir precis på den nivå som huvudmannen (landsting/kommuner) valt att lägga den på. Jag har full förståelse att en operatör inte köper och eftermonterar svindyr extrautrustning på en stor mängd äldre bussar, detta då sådant inte ingick i det vinnande anbudet. Kör man SL-trafik får man väl därför lov att acceptera att bussarna är äldre, mer slitna och betydligt sämre utrustade, än om man kör UL-trafik i grannlänet för exakt samme arbetsgivare.

I stort håller jag med dig. Men om bussarna håller så låg standard att förarna får ryggproblem av att köra dem är det nog upp till arbetsgivaren att försöka lösa detta, t.ex. genom att sätta in en bättre stol.

De här bussarna (55-vagnarna) orsakade ryggproblem hos vissa förare redan som nya i Björknäs 2002 (för övrigt den enda busstyp som orsakat mig ryggont). Om något har gjorts för att komma tillrätta med problemet sedan dess vet jag inte. Vet du?