Att bli bussförare

[pegee]

Här kommer med jämna mellanrum frågor om bussföraryrket.
Jag tänkte därför ta och gå igenom några frågeställningar
för den som funderar på att bli bussförare. Detta är på
inget vis den absoluta sanningen, men det ger i alla fall
en bild av hur yrket gestaltar sig.

Arbetstid.
Jobbar man inom linjetrafiken så vet man vad man har.
Man jobbar enligt schema och man vet långt i förväg hur
arbetstiden kommer att fördela sig. Nackdelen med detta är
att man har svårt att påverka sin arbetstid. Ledighet i
veckan eller över helger kan vara svårt att få. Mycket beroende
på den aktuella personalsituationen. Ett av problemen i linjetrafiken
är de delade passen. Det behövs stor transportkapacitet på morgon
och kväll, men mitt på dagen är det lugnt. Det innebär att man har
ett kort pass på morgonen och ett kort pass på eftermiddagen med
ett långt uppehåll däremellan som är obetald tid. Detta har diskuterats
i åratal inom branschen men ännu finns ingen bra lösning på detta.
Kör du bara stadstrafik så är troligen färdskrivaren inget problem. Det
är mestadels OUT-körningar som gäller. Sträcker sig linjerna utanför
staden så krånglar det till sig. Då är det troligt att det blir en
EU-körning, dvs krav på färdskrivare. Har man då blandade linjer så
gäller det att hålla tungan rätt i mun så man kör på rätt inställning
på färdskrivaren när man växlar från den ena linjetypen till den andra.   

Jobbar man inom beställningstrafiken så är situationen ofta
helt annorlunda. Beställningstrafiken är per definition baserad
på vilka transporter som beställs. Det innebär att man kan i
perioder få jobba hur mycket som helst, och däremellan få
garagetjänst där man ägnar sig åt div. underhållsarbete.
Arbetstiden kan se ut i stort sett hur som helst, beroende på
var man jobbar. En del företag har mycket fasta körningar, typ
skolkörningar, och det ger en viss kontinuitet i tillvaron för
förarna. I övrigt är det så att dagkörningar där man kommer hem
på kvällen eller veckolånga resor nere på kontinenten, är den
mix av körningar man kan få. Men ansvaret för att hålla reda på
kör och vilotider är fortfarande ditt. Du måste vara kompis med
färdskrivaren som håller reda på dig. Om du får en körning från
A till B måste du hålla reda på hur lång körningen är, och om du
kan behöva dela upp körningen i två avsnitt för att klara körtiden.
Här gäller det att vara pedagogisk gentemot dina passagerare för att
förklara att 45 minuters rast någonstans på vägen är ett lagkrav!
Ännu värre blir det om du har flera körningar samma dag. Då gäller
det att vara vaken för hur mycket du kör och när du skall ha dina
raster. Här är relationen till din trafikledning viktig, så att
ni kommer överens om hur jobben skall fördelas. 

Lön och andra ersättningar.
Så länge man jobbar för de stora företagen är lönen reglerad
i avtal. Detta gäller både linjetrafiken och beställningstrafiken.
Det är kommunal som organiserar bussföretagen. Där utöver
tillkommer diverse tillägg, exempelvis OB. I Göteborg finns
något som heter Göteborgstillägg, och jag antar att det finns
andra lokala konstruktioner liknande detta. 
Jobbar man för mindre bussföretag så kan lönen vara en
förhandlingsfråga mellan den anställde och företaget.
I beställningstrafiken om man jobbar med långkörningar tillkommer
traktamente och andra ersättningar som kan variera allt efter
vad arbetsgivaren har för rutiner.

Att köra buss.
Tänk på att som bussförare har du ansvar för ett fordon som är
värt någonstans runt 3 miljoner kronor!!
Jobbar man i linjetrafiken så vet man vad som gäller. Den/de linjer
man kör lär man sig snart. Knepiga kurvor och trånga passager
lär man sig hur man skall ta för att det skall gå bra. Vad
som kan krångla till det (gäller mestadels stadstrafik) är när
det blir stopp i trafiken. Trafikledningen kan ropa upp bussarna
ute på linjen och meddela ändrad körväg beroende på en olycka.
Har man då inte god lokalkännedom kan det bli knepigt att ratta runt
en ledbuss på okända vägar.
I beställningstrafiken har man inte en susning! Vissa stora punkter
som hotell, konferenscenter, sporthallar lär man sig snart. Men när
man får en körning från Lillgatan i Knäckebröhult till badplatsen
vid Badsjön kan man hamna precis var som helst. Om bussen kan ta sig
fram dit har kunden inte en aning om utan det gäller för chauffören
att tänka sig för. In på en liten förortsgata utan möjlighet att vända
eller en liten skogsväg som slutar blint vid badsjön kan vara en mardröm. 

Passagerare och service.
I linjetrafiken består servicen av att öppna dörrarna för passagerarna,
och att besvara eventuella frågor om linjen och byten. Att möta dina
passagerare med ett leende och God Morgon är alltid trevligt. I stadstrafik
är du som chaufför ganska osynlig, medan landsbygdstrafiken är betydligt
mera personlig. Där lär du ofta känna dina passagerare och hejar på dem
när de kommer ombord. När du ställer bussen på kvällen är det någon annan
som städar och tankar bussen. Nästa morgon hämtar du en ren och nytankad
buss igen. Den biten får du klara själv i beställningstrafiken. När du
kommer hem efter en körning skall bussen tankas, städas och köras genom
tvättmaskinen.
I beställningstrafiken är service A och O! Första regeln: Var trevlig!
Du är företagets ansikte utåt. Det gäller att vara behjälplig med
så mycket man kan. Hjälpa till med bagaget är en självklarhet. På
långresor har man ofta en guide eller reseledare med. Du och reseledaren
är det lag som avgör om det blir en trevlig resa för passagerarna.
Din körstil betyder mer än du tror. Mjuka inbromsningar och snygg
kurvtagning är sådant som skapar en behaglig resa för dina passagerare.
Dom märker mer än du anar!
Ditt jobb är sedan att hålla bussen ren och snygg under resan.
När bussen kommit till hotellet på kvällen skall den tankas, städas,
plocka papper och apelsinskal, innan du får knoppa in.   

Allmänt.
I stadstrafik har du alltid nära till hjälpen. Du har trafikledningen
bakom ryggen och kör du för något av de stora företagen så har de
servicebilen redo om något skulle inträffa ute på linjen.
Kör du beställningstrafik så får du klara dig själv. Du kan givetvis ringa
din trafikledning, men är du ute på vischan långt från ära och redlighet
måste du klara dig själv. Hjälpen är långt borta. Det gäller att du har
kunskap om din buss så du kan klara av diverse småfel som kan uppstå.

När du kör buss så lämna prestigen hemma! Det finns bilförare som hellre
skulle brinna i h*****et än hamna bakom en buss. Så kör defensivt och
låt de stressade förarna köra först. Jag säger som Bamse: När man är stor
och stark måster man vara snäll.

När du jobbar för något av de stora företagen får du sannolikt en uniform.
Kör du för en mindre åkare är detta inte alltid fallet. Men det är kläderna
som gör mannen, och chauffören! En snygg uniform ger ett professionellt
intryck. Det ser inte bra ut om du tar emot dina gäster i bussen klädd i
jeans och en rutig skjorta. Det spelar ingen roll om du är en duktig chaffis,
det intryck du gör på dina passagerare är viktigt. Till yttermera visso så
finns det ytterligare en aspekt på uniformen. Skulle du hamna i olycka,
(Gud förbjude!) som part eller bara som vittne i en trafiksituation så
vill gärna räddningspersonal och polis veta vem som är vem, och en uniform
utmärker dig som bussföraren och inte en allmänhet! Får du inte uniform
av din arbetsgivare så investera i ett par snygga byxor, vit skjorta och
en slips. Det är verkligen mödan värt att se proper ut bakom ratten!     [/font]