En SS-buss H16 eller H16A

[LYR]

Detta är en  SS-buss H16 - eller kanske en  H16A...
är  skillnaden synlig eller  ligger den på det tekniska planet? Taket ser något pressat ut med längsgående förstärkningar,
eller kanske spår av kondens...Jag har mig  veterligt inte tidigare sett busstypen från ovan. 
       
Klarabergsgatan österut. T.h. Klarabergsgatan 33 före Klara Östra kyrkogata och Klarabergsgatan 27 före korsningen av Drottninggatan.
Vid husen i fonden ligger nu Sergels Torg
Foto från Stockholms stadsmuseum
/LYR
 

[Harald Nordius]

Skillnaden är teknisk och är synlig. Under vänster framruta ser man påfyllningsröret för olja till hydraulväxeln system Lysholm-Smith. Under det kan man ana nivåglaset. Jämför den här bilden på en H15. Det är alltså en H16. H16A hade en Wilson planetväxellåda.

[Mr G]

Nu var väl frågan om man kunde se skillnad på H16 och H16A, och inte på H15-H16. För den senare skillnaden ser man lätt genom att titta på fönstren. Ang. skillnaden H16-H16A har jag fått för mig att det handlar om att A betyder att de kan dra släpbussar. 

Kanske syns skillnaden i så fall om bussen är avbildad bakifrån på någon slags kopplingsanordning för släpen?

Kanske är detta bara svammel från min sida? Och kanske finns det andra skillnader också?

[Ingwar Åfeldt]

I SS Trafikhandbok 4 från 1957 står det att H15 och H16 har kraftöverföring via hydraulisk växellåda typ Lysholm-Smith. H15A och H16A har kraftöverföring via växellåda typ Wilson. Några andra skillnader pekas inte ut. SS hade 45 H16 och 15 H16A. Motsvarande siffror för H15 var 115 respektive 35 för H15A.


M v h
Ingwar

[LYR]

Tack för alla svar, hur som helst tycker jag att H16 har en mycket mer stilren kaross från ASJ/Linköping, till skillnad mot Hägglundarna från Ö-vik.
/LYR

[Harald Nordius]

Nu var väl frågan om man kunde se skillnad på H16 och H16A, och inte på H15-H16. För den senare skillnaden ser man lätt genom att titta på fönstren. Ang. skillnaden H16-H16A har jag fått för mig att det handlar om att A betyder att de kan dra släpbussar. 

Kanske syns skillnaden i så fall om bussen är avbildad bakifrån på någon slags kopplingsanordning för släpen?

Kanske är detta bara svammel från min sida? Och kanske finns det andra skillnader också?

Ja, det finns den skillnaden som jag beskrev. H15 och H16 har ett påfyllningsrör för hydraulväxeln under vänster framruta och ett nivåglas under röret. De är lika i det avseendet eftersom det är samma chassi med samma växel. H15A och H16A har inget sådant påfyllningsrör eftersom de har en annan växellåda.

[Ingwar Åfeldt]

Intressant att se polisbilen som stannat snett bakom PVn med takgök. På den tiden hade de ingen tydlig markering av polisbilarna. Taksökare och ett rödljus på varje sida av vindrutorna. Plus sirén förstås.

M v h
Ingwar

[Björn Forslund]

Nu var väl frågan om man kunde se skillnad på H16 och H16A, och inte på H15-H16. För den senare skillnaden ser man lätt genom att titta på fönstren. Ang. skillnaden H16-H16A har jag fått för mig att det handlar om att A betyder att de kan dra släpbussar. 

Kanske syns skillnaden i så fall om bussen är avbildad bakifrån på någon slags kopplingsanordning för släpen?

Kanske är detta bara svammel från min sida? Och kanske finns det andra skillnader också?

Det var nog så att bussarna med Wilsonlåda var lämpligare som dragare för släpbussar än de övriga. Kan vara så att man satte Wilsonlåda i bussarna just med tanken på att de skulle kunna dra släp. Linjen mot Tallkrogen hade ju en intensiv trafik med dessa ekipage innan tunnelbanan kom igång.

[Mr H]

Det var nog så att bussarna med Wilsonlåda var lämpligare som dragare för släpbussar än de övriga. Kan vara så att man satte Wilsonlåda i bussarna just med tanken på att de skulle kunna dra släp. Linjen mot Tallkrogen hade ju en intensiv trafik med dessa ekipage innan tunnelbanan kom igång.

Hm jag kanske minns fel nu men fanns det inte några H15A/H16A som INTE hade dragutrustning (enligt vagnförteckningarna)?

Mr H

[Harald Nordius]

A1176 var en H16 utan A enligt Svensk Busshistoria, men på den här bilden hos Spårvägsmuseet. ser man att den är utrustad för att dra släp. Framgår det av någon vagnförteckning vilken typ 1176 var? Har Svensk Busshistoria rätt?

Jag har lite svårt att förstå varför man inte skulle ha kunnat dra släp med Lysholm-Smiths hydraulväxel. En sådan satt ju också i lokomotor litt. Z43 som drog betydligt tyngre lass än en släpbuss.

[Björn Forslund]

A1176 var en H16 utan A enligt Svensk Busshistoria, men på den här bilden hos Spårvägsmuseet. ser man att den är utrustad för att dra släp. Framgår det av någon vagnförteckning vilken typ 1176 var? Har Svensk Busshistoria rätt?

Jag har lite svårt att förstå varför man inte skulle ha kunnat dra släp med Lysholm-Smiths hydraulväxel. En sådan satt ju också i lokomotor litt. Z43 som drog betydligt tyngre lass än en släpbuss.

Enligt SS vagnförteckning var 1172 o 1176 de enda H16 som var försedda med drag. Vad gäller H16A hade nästan alla drag och bromsventil och användes med de 10 släpbussarna.
En Wilsonlåda är lämpligare än Lysholm-Smith då den förstnämnda har fler växlar att välja på vilket är bra vid tunga lass och motlut som upp mot Skanstullsbron.
Att jämföra med lokomotorer är svårt eftersom järnvägar är byggda på ett annat sätt med mindre lutning och rullmotstånd. Dessutom har en lokomotor en helt annan utväxling.

[Harald Nordius]

Nej en Wilsonlåda har bara ett antal fasta utväxlingar. Uppsalas B657 hade fyra och jag gissar att det var detsamma på H15A och H16A. En hydraulisk momentomvandlare som Lysholm-Smith har steglöst variabel utväxling, d.v.s ett "oändligt" antal utväxlingar. Med en hydraulisk momentomvandlare kan man låta motorn gå med konstant varvtal, t.ex. det som ger maximalt vridmoment. Möjligen kan kylningen av hydrauloljan ha varit ett problem när man drog släpvagn, men det borde ha kunnat lösas med en större oljekylare.

[Björn Forslund]

Nej en Wilsonlåda har bara ett antal fasta utväxlingar. Uppsalas B657 hade fyra och jag gissar att det var detsamma på H15A och H16A. En hydraulisk momentomvandlare som Lysholm-Smith har steglöst variabel utväxling, d.v.s ett "oändligt" antal utväxlingar. Med en hydraulisk momentomvandlare kan man låta motorn gå med konstant varvtal, t.ex. det som ger maximalt vridmoment. Möjligen kan kylningen av hydrauloljan ha varit ett problem när man drog släpvagn, men det borde ha kunnat lösas med en större oljekylare.

Det var ju det man hade problem med tidigare, därav extra oljekylare på "doggarna" Tror inte att det hade gått att lägga i direktläget över huvudtaget med en tung släpbuss efter och relativt korta avstånd mellan stoppen.
Wilsonlådan med sina planetväxlar är bättre lämpad även om den också har en hydraulisk converter.

[Uffe E]

Underlitterat A avsåg just wilsonlåda.  Samtliga H16A så när som på en, 1138, kom redan -48. Övriga 1225. 1233-...-1258 kom -49 och utrustade för släp (således ingen H15A). En kuriositet gällande 1225 var att denna
1950  försågs med "tillsats" för att möjliggöra automatväxling (liknande åtgärd utfördes i början av 80-talet
på 4758 och 5403). Dessutom togs 1225 in för den helrevision av höghusen som pågick 1951-55, varvid den
fick sin skadade ASJ-kaross ersatt med en just reviderad H&S (från 1117), och blev H15. EJ H15A emedan
wilsonlådan togs ur och ersattes med Atlaslåda. Året efteråt utbyttes karossen mot en hägglundare och 1225
blev H16. Rörande taket är det just förstärknigsvalkar längs plåten (ASJ ville överge takväven). Bilden skvallrar
om att den renoverats -53 emedan den fått gumminfattade vindrutor; senare revisioner (ca -54) fortsatte man
med det ursprungliga utförandet med de traditionella siktrutorna.    Mvh, UE.

[BengaB40]

Hej! Här finns mycket att hämta om SS H16! Tycker som LYR att H16 var ett strå vassare än H15 exteriört men det finns tydligen mycket under skalet att diskutera! Det har väl diskuterats tidigare hur H16 blev H15 och förhoppningsvis får vi förklaringen framöver här och framöver! Hälsn. BengaB40