Huvudmeny

Status

Startat av torstenh, 13 januari 2009, 14:05:05 PM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

torstenh

Jag har funderat en del kring detta med status i allmänhet och bussföraryrkets status i synnerhet. Nu är det ju inte bara jag som har gjort det utan också BR och SK (Svensk Kollektivtrafik) som ju verkat för att förarna ska certifieras på olika vis för att man på det sättet ska få upp statusen för yrket. Och det måste man ju, för att få folk till yrket. Så länge jag haft ögonen på branschen (mitten åttiotal) så har man talat om detta med status. Dock verkar det som om allt som gjorts under de här tjugo åren för att höja statusen inte har lett till någonting. Är det någon som tycker att bussförare är ett högstatusyrke? Kan man locka nya människor som ska in på arbetsmarknaden med ett certifieringsdiplom och en nål att sätta på kavajslaget? 
Är inte den beredvillighet att sterejka som man såg bland bussförare i somras ett tecken på att de inte tycker sig ha någon status i sitt yrke? Och hur uppstår status?
Ser man på de yrken som har status i samhället, som läkare, advokater och så vidare, så handlar det, som så mycket annat här i samhället, om pengar. Höglöneyrken är högstatusyrken. Och visst handlar dessa yrken om studier och kompetens, men i de fallen så är det ju studier och kompetenshöjande åtgärder som lönar sig, som syns i lönekuvertet. Så den eviga frågan kvarstår: Hur höjer man kompetensen för bussföraryrket utan att höja lönen? Någon som har någon synpunkt på detta? Får jag tillcäkligt bra synpunkter kan det till och med kanske bli en artikel.

Torsten Hallberg
Tidningen Bussbranschen

Jan

Citat från: torstenh skrivet 13 januari 2009, 14:05:05 PM
Jag har funderat en del kring detta med status i allmänhet och bussföraryrkets status i synnerhet. Nu är det ju inte bara jag som har gjort det utan också BR och SK (Svensk Kollektivtrafik) som ju verkat för att förarna ska certifieras på olika vis för att man på det sättet ska få upp statusen för yrket. Och det måste man ju, för att få folk till yrket. Så länge jag haft ögonen på branschen (mitten åttiotal) så har man talat om detta med status. Dock verkar det som om allt som gjorts under de här tjugo åren för att höja statusen inte har lett till någonting. Är det någon som tycker att bussförare är ett högstatusyrke? Kan man locka nya människor som ska in på arbetsmarknaden med ett certifieringsdiplom och en nål att sätta på kavajslaget? 
Är inte den beredvillighet att sterejka som man såg bland bussförare i somras ett tecken på att de inte tycker sig ha någon status i sitt yrke? Och hur uppstår status?
Ser man på de yrken som har status i samhället, som läkare, advokater och så vidare, så handlar det, som så mycket annat här i samhället, om pengar. Höglöneyrken är högstatusyrken. Och visst handlar dessa yrken om studier och kompetens, men i de fallen så är det ju studier och kompetenshöjande åtgärder som lönar sig, som syns i lönekuvertet. Så den eviga frågan kvarstår: Hur höjer man kompetensen för bussföraryrket utan att höja lönen? Någon som har någon synpunkt på detta? Får jag tillcäkligt bra synpunkter kan det till och med kanske bli en artikel.

Torsten Hallberg
Tidningen Bussbranschen

Nålar på rocken och yrkeskompentensbevis är inget som höjer statusen. I stället kanske låta bf vara med och framföra sina och kundernas önskemål, och verkligen ser att förslagen blir verklighet. När nya saker ska tas igång låt bf vara med från början och låt den säga vad den tycker. Det finns bf som inte vill vara med men andra som vill, låt dessa vara med och öka busstrafiken framåt.
I branschen 37 år

Bjarne-W

#2
Får jag lägga några fler "pinnar i brasan" med detta:
"Allt sedan jag år 1983 - som redaktör för Svensk Omnibustidning - kom i kontakt med bussbranschen har jag med jämna mellanrum hört branschföreträdare säga orden "Vi måste höja bussförarnas status".
Nu har jag hört detta i 25 år men ingenting har hänt så nu tycker jag det är dags att ställa frågan -  Varför gör ni inte det då?"

Först: ordet "Vi" i Vi måste osv... anger väl (?) att där finns någon-några som har ansvaret för detta.
Vem-vilka är då "vi"?
Sedan vore det fint om denna begåvade församling av bussförare och andra ville fundera på och gärna svara på:
- Varför ska bussförarnas status höjas?
- På vilket sätt skulle bussförarnas status (kunna) höjas?
- Vem kan ha ansvaret för att bussförarnas status kan höjas?
- Hur, och hos vilka grupper, skulle denna statushöjning märkas?
- Vad skulle effekten av en statushöjning för bussförarna bli?
- Vad skulle det kosta?
- Vem får i så fall betala?

Som ytterligare bränsle till frågan - som jag tycker är viktig - ber jag att få citera mig själv från min blogg den 13 januari:
PS - det uppges att det finns runt 24-tusen bussförare i vårt land. Var finns ni i debatten? DS
Bjarne Wilmarsgård
tidningen Bussbranschen

homer

Citat från: Bjarne-W skrivet 15 januari 2009, 22:16:42 PM

- Varför ska bussförarnas status höjas?

De enklaste svaret till status stavas pengar, men eftersom de inte är intressant för dem som kan göra något åt statusen finns de väl 1000 små grejer att förbättra...


som svar på frågan ovan... Varför, de är ingen som har brytt sig om att vilja höja statusen, föräns nu känns de som och detta beror kanske på att de ständigt pratas om de stora pensionsavgångar som väntas komma inom några år.
Bussföraryrket är väl top 10 av yrken som har lägst status i vårt samhälle, den enda yrkesgrupp som skulle vara mer bespottad är väl kanske parkeringsvakt

När du ställer frågan om varför, är de svårt att hitta ett bra svar, varför vill människor över huvud taget ha status?? varför köper man dyra kläder, dyra bilar, tjusiga hus osv... varför är lägenheterna på östermalm dyrare än dem i botkyrka, varför kan en kvinna lägga 10000 kronor på en handväska när hon lika gärna kan köpa en ica kasse för 1 krona...

Staffan Sävenfjord

När man pratar om bussförares status i dag slår det mig att under min barn- och ungdom på 1950-talet var bussförare närmast ett högstatus-yrke. Att "komma in" vid Stadsbussar var något av det finaste en yngling (för tjejer var det otänkbart) i Borås utan särskild yrkesutbildning kunde tänka sig. Och snart gick han där och glänste i sin uniform och fick ratta de stora bussarna, som det krävde en hel del skicklighet och även muskelstyrka att kunna köra bra.
Sedan måste något ha hänt någon gång, men vad?
Jag bloggar också http://savenfjord.blogspot.com/. Mina bussbilder finns på http://staffansbussbilder.blogspot.se/ (uppdateras så gott som dagligen med nya bilder)

En buss brummar

Finns en bra och enkel anledning till varför bussförare inte kan anses som högstatusyrke. Finns nog även motmedel man kan göra för att yrket inte skall sjunka mer än den nivå det ligger på idag.

Men fundera lite på vilka yrken som ÄR status...

Enligt mig och min uppfattning är detta några status jobb:

Pilot
Sjökapten (Befäl)
Läkare
Advokat


Lågastatusyrken:

Städare
Sophämtare
montör
Pizzabagare

Detta med status betyder inget för mig när det kommer till personen i fråga, jag kan lika gärna gifta mig med en kvinnlig städare som en kvinnlig pilot eller häva ett par bira med en sopgubbe eller Advokat. Men statusen har inget med personen att göra, utan om förutfattade meningar och där kommer psykologi in.

Tror inte att det är så lätt att bara säga att det är den och den faktorn som avgör vad som är status eller inte, men jag tror det finns vissa delar som är av vikt. Tex Vad har dom statusyrkena jag räknade ihop gemensamt och vad har dom lågstatusyrkena gemensamt?
Statusyrkena är ofta sådana arbeten som gemene man inte har så stor inblick i, eller tror är komplicerat. Gärna varvat med mycket ansvar.

Lågyrke är ofta saker som "vem som helst kan" men inte vill göra ofta, ofta ganska lite ansvar, men även med ansvar men då kanske inte så markant.

Hur många har inte hört att "köra buss är väl ungefär som att köra en bil fast lite större"... Alltså underbetonat att det kan ju vem som heslt klara av, men hur många skulle gå fram till en pilot och säga " Du, den där kärran flyger väl sig självt? 1 vecka i flygskolan så kan vem som helst flyga en 747"

Bussförarna ligger nog lite högre i status än dom renodlade lågstatusjobben, men vi dras endå med att vårt jobb är enkelt och vi skyfflar in invandrare där. Just det där med invandrare har nog också en bakomliggande psykologisk innerbörd. Nu menar inte jag att invandrare är av ondo, inte alls, men jag tror effekten hos gemene man är att statusen sjunker om det är stor invandrar personal.

Förarcertificeringen är säkert jätte bra, men vilken resenär vet vad min lilla bricka på bröstet betyder? Om inte resenärerna vet vad det är, hur kan då statusen höjas? Hur kan statusen höjas när folk sitter bredvid oss och kan skälla på oss utan att det händer någonting? Eller där det är helt accepterat att inte betala för sin resa?

Spring ut på flygplatsens startbana, hindra piloten från att starta, spring in i planet och sedan gå fram till piloten och svär för att han tänkte lyfta "1 min innan resenärens klocka var slagen för avgång" Prova detta och så ser vi vad som sker...



Ersa

Föregående inlägg sa det mesta som kan sägas i ämnet. Bra skrivet! :)
Det där med status är underligt. Att en ung manlig skattejurist i ett trångt kontor i ett höghus har mer "status" än en äldre kvinnlig trafikledare som ensam under en lördagseftermiddag ser till att snabbt lösa nyinträffade problem, så att 50 bussar kan fortsätta rulla utan störningar i en medelstor stad.

Skalman

> Sjökapten

En petimeterkommentar: är inte ett jobb, det är en utbildning (och en behörighetsklass).

Men om vi skriver dit "sjöbefäl" istället, så är vi med i matchen igen!  :)