De som gick på 810-an, del 44: Club Continental 663

[Staffan Sävenfjord]

Här kommer bussen som HB frågade efter för några dagar sedan, alltså Club Continental 663 FWD607. Den flyttades sedan till Wasatrafik Malmö och fick nummer 963. Därefter blev den en tid hos SÖ-Buss i Mölnbo (Södertälje) och hos Fårbobuss/Oscarshamns Resebyrå innan den avställdes år 2000.

Det var inte ofta den gick på 810-an och SL var inte särskilt förtjusta i att se den där. Det berättades att SL:s trafikchef i Handen en gång hade tömt bussen vid Handen södra för att visa att de inte accepterade den här bussen på linjen. Anledningen var främst att framdörren bara ledde till förarplatsen. I jämnhöjd med framhjulen fanns en rejäl uppbyggnad så man kunde inte komma in i bussen annat än genom ålning medelst hasning. Allt resandeutbyte måste alltså ske genom mittdörren och det fanns ingen möjlighet för föraren att visera biljetter. Någon gång lär det ha hänt att bussen sattes in med särskild konduktör.

En snygg buss var det i alla fall även om den kanske lämpade sig bättre för den tjänst den har på bilden: expressbuss för Svenska Buss.

[Ulf Berlin]

Här kommer bussen som HB frågade efter för några dagar sedan,..

En snygg buss var det i alla fall även om den kanske lämpade sig bättre för den tjänst den har på bilden: expressbuss för Svenska Buss.

Verkligen snygg,men det var ju synd att du inte har fått den på 810an också./Ulf

[HB]

Stort tack Staffan för denna trevliga bild. Just kryphålet mellan passagerarutrymmet och förarhytten gav upphov till en del komiska situationer, då passagerare eller guider skulle passera där. /Henrik/

[Staffan Sävenfjord]

Stort tack Staffan för denna trevliga bild. Just kryphålet mellan passagerarutrymmet och förarhytten gav upphov till en del komiska situationer, då passagerare eller guider skulle passera där. /Henrik/

Ja, jag har själv provat. Vi hade nämligen den här bussen vid en SvOf-resa och sedan alla stigit på kom vi på att det nog var lämpligt att någon gick fram till föraren och gav en vägbeskrivning. Jag åtog mig det uppdraget och det var alltså ganska knepigt att krypa fram där. I dag hade det varit helt omöjligt men jag var något smidigare på den tiden.

Man kan ju undra varför bussen byggdes på det sättet.

[Danne B.]

Sedärja... Den där har jag åkt till Österrike med när den gick hos SÖ-buss. Bekväm att åka, men verkade strula en del. Bl.a. försvann värmen på undervåningen. Punka tror jag vi fick oxå.

Minns också den märkliga passagen fram till föraren.

//Danne

[Kent T]

Anledningen till kryphålet var väl att Scania inte hade någon delad framaxel till K112-chassiet, det kom väl först runt 1990 på K113.

[Staffan Sävenfjord]

Anledningen till kryphålet var väl att Scania inte hade någon delad framaxel till K112-chassiet, det kom väl först runt 1990 på K113.

Tack! Där har vi förstås förklaringen. Sedan kan man ju undra varför man ändå byggde dubbeldäckare på K112. De dubbeldäckare som Wasatrafik köpte senare var byggda på Volvo B10M.

[Kent T]

Fast jag tycker inte man kan kalla de bussar som byggdes på B10M för riktiga dubbeldäckare, de hade ju enbart "groggveranda" längst bak.
Dessutom har ju alltid Volvo´s chassier varit alltför tunga, framför allt med höga framaxeltryck, vilket har gjort dem mindre lämpliga att bygga på höjden som t.ex. dubbeldäckare.

[Staffan Sävenfjord]

Fast jag tycker inte man kan kalla de bussar som byggdes på B10M för riktiga dubbeldäckare, de hade ju enbart "groggveranda" längst bak.
Dessutom har ju alltid Volvo´s chassier varit alltför tunga, framför allt med höga framaxeltryck, vilket har gjort dem mindre lämpliga att bygga på höjden som t.ex. dubbeldäckare.

Ja, du har rätt (förstås). Jag tänkte fel att Wasatrafiks B10M på Jonckheere 480 och 481 var riktiga dubbeldäckare men de var förstås groggverandor. Det torde ju inte varit möjligt att bygga riktig dubbeldäckare på Volvo B10M.