Ljusterö /Gärdsvik 1970

Startat av Hasse L, 04 januari 2022, 17:32:26 PM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Bältes-Assar

Antagligen är väl 4101 SJ:s nummer? I dataregistret (kartotek eller hålkort eller vad man nu hade) inne i stan hette den säkert nånting annat efter att SL tog över den, men det var kanske inte ens känt för dem som målade om den.

Gunnar D

När SL övertog SJ-trafiken i Stockholmsområdet feb 1969 var det antagligen inte ännu bestämt hur de övertagna bussarna skulle numreras. I mars 1969 sågs f.d. SJ 0156 nylackad i SL oxblod med nummer 156. I denna tråd hade man bara behållit det gamla SJ numret 4101. Den H32 som här refereras till hade väl egentligen vid den aktuella tidpunkten vagnsnummer 74101 enligt skylt i fordonet samt gängse praxis i vagnförteckningar etc. Senare fick som bekant de f.d. SJ bussarna en "6" främst i de fyrställiga numren.

/Gunnar

zjbus

Denna SJ-Buss fick vagnnummer 3631 1963-11-05 då den var fabriksny, SJ-Buss gav alla sina helombyggda bussar nytt vagnnummer till högertrafikstarten så efter
1967-09-03 fick denna buss vagnnummer 4101 och behöll det fram till SL övertog SJ-trafiken 1969-02-04, vad övertagna bussar från SJ-Buss kom att heta efter det var något som SL som ägare bestämde, ofta behöll de SJ-Buss nummer med en 6:a alt. 7:a framför så att det kunde förekomma flera olika bussar med samma vagnnummer hos SL efter övertagandet berodde väl på bristande kontroll av befintliga vagnsnummer hos SL.

Hasse L

Sällsynt att man körde via Tranvik, dit gick en "egen" buss. Söndag kväll gick turerna från Linanäs och Tranvik samtidigt och bussen från Tranvik brukade då ha kapacitet att ta över ev. stående passagerare från Linanäsbussen vid Lillström.

När inte Lagnö trafikerades kördes en buss via Nolvik (senare:Åsättra) till Linanäs.

Inga bussbyten behövde göras i tidtabellen ovan. Bortsett från win-winförfarandet som jag beskrev inledningsvis beträffande avstickaren till Gärdsvik på utväg. /H

Carl

Citat från: igel skrivet 06 januari 2022, 13:19:49 PM
Varför fick man för sig att ha hålltiderna från Jarlaplan i ordningen "till Lagnö   till Tranvik" och från Ljusterö i ordningen "från Tranvik    från Lagnö", när bussen tycks ha kört i omvänd ordning.

Var det samma buss som gick till alla avstickare, eller var det bussbyte någonstans. Verkar tidsmässigt vara tight annars 

Det som inte framgår direkt av tidtabellen är att det är flera ordinariebussar på flera av avgångarna. Jag gör följande tolkning (Hasse L får gärna rätta mig om jag har tolkat fel):

Turerna 14.05 på vardagar, 17.10 på fredagar, 9.00 & 15.45 på lördagar samt 9.00 på söndagar har alla två ordinariebussar som kör parallellt från Stockholm till Ljusterö färjeläge. Därefter kör en buss till Linanäs och en till Lagnö. Turen 18.10 måndag-torsdag har en ordinariebuss som kör till Linanäs via Nolvik. Fredagar är det i stället tre stycken ordinariebussar - en till Linanäs, en till Tranvik och en till Lagnö.

Mot Stockholm är det två ordinariebussar på turerna som ankommer Stockholm 17.50 måndag-fredag och söndag - en från Linanäs och en från Lagnö. Turen som ankommer Stockholm 21.50 på söndagar har tre ordinariebussar - en från Linanäs, en från Tranvik och en från Lagnö.

Liknande upplägg på tidtabellen förekom även för linje 634/635 där det i passagerartidtabellen inte var helt glasklart kring vilken buss som gick till Yxlan respektive Blidö. Någon gång på 80-talet ändrades utseendet i tidtabellerna för Ljusterö och Yxlan/Blidö så att det tydligare framgick att det handlade om olika bussar.

Leyland

4101 såldes av SJ till SL 1969-02-01 för 99 100 kronor. Vagnen fick ett uppskrivet värde i böckerna när den byggdes om till högertrafik av SJ.

Priset är möjligen fiktivt för vagnen enär det är det bokförda värdet i SJs böcker men också en del i en större förhandling mellan SJ och SL där även statliga medel och avräkningar torde varit en del.

S Svensson

Jag tror det är svårt att tillämpa divisionskalkyl så man får fram vad varje fordon är värt. Men man skall komma ihåg att den statliga regelverket fanns. Speciellt som fordon kunde räknas till nyanskaffningskostnad i nutid.
När det gäller senare år och SJ fordon skrev man vad bussen hade för anskaffningskostnad och hur stor del som var bidrag från AMS. Först 1985 inköptes bussarna (ekonomiskt) av SJ Invest AB. Som kunde ha andra regler än vad som gällde affärsverk. Speciellt gällde detta inköp av motorvagnar och lite annat för länshuvudmännen. Så finansiering kunde ske på lite olika sätt för att komma förbi regelverk som jag tror beslutades 1952.
Hur pass utforskat det hela är vet jag inte. Men som sagt kan det vara svårt att göra divisionskalkyl. Dvs ge rätt innebörd. Medelvärden är kanske aldrig bra.

Gunnar Berglund

CitatOmlackad i SL-färger och med SL-märke men trots det märkt med gamla numret 4101, hur kan det komma sig?
4101 var ju redan upptaget av en Büssing H32 hos SL.

På de bilder jag sett är förortsvagnar inte ommärkta under sista halvåret 1970 men att i februari 1971 börjar det dyka upp vagnar med de nya numren. Innerstadsvagnarna fick ju märkning först mot slutet av 1972.
Mer om SS- och SL-bussar under 1900-talet: bussgaraget.se

Hasse L

Carls tolkning av trafikeringsmönstret stämmer bra.
Kan väl tillägga att veckoslutsresandet var betydande under sjuttiotalet och att dubbleringsturer kördes flitigt en stor del av året. T.ex. förstärkte jag söndagskvällens tur från Lagnöby till Stockholm 9/12 1973 med att köra avgångarna från Åsättra och Gärdsvik.


Sommartidtabellen 1976 har många likheter med 1970 års tabell, men Laggarsvik och Åsättra har tillkommit sedan några år och Tekniska Högskolan kom att ersätta Jarlaplan i slutet av 1973.


Taxestege från 1 okt 1971. Jfr tändsticksasken.


Så är det kanske dags att vända ryggen åt Ljusterö för den här gången. Fast när bilden togs gick tomturen till Jarlaplan för ny avgång kl. 18.10 till Gärdsvik och Lagnö. Linjenumret skyltades (förstås) bort efter fotograferingen.

zjbus


Tack för trevligt foto, Saab var tidigt ute med att marknadsföra nyheter på 71:orna

Ersa

Världens första, och fortfarande än idag ett av de bästa systemen för strålkastartorkare som funnits. Vertikala torkarblad som inte samlade på sig is, och som torkade rent i princip hela strålkastarens yta.


Ulf Berlin

Färja 272 gick i 15 år på Ljusteröleden:
https://www.skargardsbatar.se/farja61272_1968/
(Det är kul att se i tidtabellerna hur,antagligen,de turerna som de Ljusteröbaserade förarna körde)/Ulf

Jo

Ja och redan 1985 blev den reservfärja 17 år gammal. Intressant att man körde med reklam redan då, trodde det var något man kom på när man bildade affärsenheten Färjerederiet.

Även om bussarna används allt kortare period verkar det motsatta gälla vägfärjorna. Svårt att tänka sig att Venus, Jupiter och Pluto som reservfärjor, de är ju de nyaste färjorna på Östkusten och nu redan 15-20 år gamla.

Blev Färja 272 kvar på Botten utanför Västervik eller bärgades den?

Lars-Håkan_E

Hon ligger kvar på 94 meters djup