Huvudmeny

Kollektivtrafiksignaler

Startat av igel, 30 april 2021, 08:28:42 AM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

igel

När fick kollektivtrafiksignalerna vitt ljus, antar att denna bild visar en kollektivtrafiksignal?
https://cdn.webklik.net/user_files/11188/2/F/1/2/3/4/kguny.jpg
(man kan ana att det lodräta sträcket "kör" har gult glas. Och S "stopp" är rött, bilden ska vara tagen korsningen Götgatan/Gotlandsgatan* 1958)

Från hemsidan: http://www.aga-museum.nl/page/verkeerslampen

*Tror att det är fel plats, då kyrkan i bakgrunden antagligen är Klara kyrka. 

roggek

Nja, "det ser ut som att översta ljusläget är rött" (färgen ska vara gul), och det var det ännu 1984:

Så här såg det ut vid Nybroplan 1984: http://sparvagsmuseet.sl.se/Visa?id=42333

Min "gissning" är att vi gick över till kollektivtrafiksignaler med vitt ljus i samband med att vi gick med i EU...
Antagligen någon fånig EU-regel som behandlade detta fenomen...

igel

Ja, så såg de ju ut på 80-talet. Har även hittat en hel del spårvägssignaler i gatuspår i Stockholm där de just är gula från tidigt 60-tal.
Så EU-varianten, med vitt ljus.
                              Den klassiska svenska, med gult ljus åtmindstonde från tidigt 60 tal.
                                                          Och den med rött stoppljus.
S               S               S
-               -               -
|               |               |
Var det röda stoppljuset ett försök för att öka synligheten, gällde rött ljus endast buss och ej spårvagn, eller fanns det någon skillnad alls i aspekt mellan rött och gult stoppljus.

virtual1

Tror du missuppfattade lite, Igel, som Roggek skrev så är det nog bilden som inte återger den korrekta färgen som torde varit orangegul vid tillfället.

roggek

#4
Precis, det var just så jag menade.
Ljuset i ljusöppningarna har alltid varit gult, och det är färgen på den äldre bilden som återgetts felaktigt.

Nu är då frågan, när övergick man till vitt ljus i ljusöppningarna.
(Jag gissar som jag tidigare skrev i samband med att Sverige gick med i EU, men det kan vara något annat med vägmärkesförordning / regeringsbeslut också)

Jag hittade vägmärkesförorningen (2007:90) från 2007, och där anges hur kollektivtrafiksignalen skall vara utformad, och där anges att:
CitatEn kollektivtrafiksignal har tre ljusöppningar för vitt ljus.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/vagmarkesforordning-200790_sfs-2007-90#K3

K R

Citat från: igel skrivet 30 april 2021, 08:28:42 AM
*Tror att det är fel plats, då kyrkan i bakgrunden antagligen är Klara kyrka. 

Hej!

Mycket riktigt!

Bilden är tagen i korsningen Klara västra kyrkogata/Karduansmakargatan i nära anslutning till Tegelbacken.
Huset längst till höger inrymde Dagens Nyheters och Expressens redaktioner och tryckeri innan dessa flyttades ut till Marieberg vid årsskiftet 1963/64.

En jämförelsebild tagen ur en lite annan vinkel:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:DN_Klara_1964.jpg

Neonbokstäverna som ses på skärmtaket vid hushörnet verkar ha monterats ned på den tidigare länkade bilden i denna tråd.

mvh K R

Nico

CitatNu är då frågan, när övergick man till vitt ljus i ljusöppningarna. (Jag gissar som jag tidigare skrev i samband med att Sverige gick med i EU, men det kan vara något annat med vägmärkesförordning / regeringsbeslut också)

Liksom med vägmärken och vägmarkeringar så hanteras detta med trafiksignaler genom den överenskommelse som kallas för »Konvention om vägmärken och signaler« (Convention on Road Signs and Signals), oxå känd som Wienkonventionen, och som är från 1968. Organisationen bakom den är inte EU utan UNECE vilket är FN:s ekonomiska kommission för Europa. Det mesta kring denna konvention är dock dispositivt, dvs. det handlar om lagstiftning som helt eller delvis kan förhandlas bort. Med andra ord så behöver inte allt följas till punkt och pricka.

Delar av denna konvention utökades sedan efter ett möte i Genève 1980, där medlemsländerna i dåvarande EG samt EFTA enades om att trafiksignaler inom det gemensamma området ska hålla en viss "Europastandard". Inte heller detta är dock tvingande utan nationella undantag tillåts då den utökade konventionen ännu inte införts fullt ut i alla berörda länder. Det är alltså inte EU som på egen hand hittat på något (mellan tumme och pekfinger så EU har bara rätt att verka inom de områden där medlemsstaterna delegerat den rätten till dem, men EU får ju ofta klä skott för allt som folk inte gillar) utan Sverige som på sitt eget vis anpassat sig till en standard som man accepterade som EFTA-medlem för drygt 40 år sedan. Sannolikt har detta då bytts successivt sedan 1980 i takt med att de gamla signalanläggningarna nått sin tekniska livslängd.

Kollade sedan lite i den litteratur jag har via jobbet, men hittar inget om årtal för färgbyte, men då t.ex. spårvagnssignaler i gata i många fall varit vita sedan länge (t.ex. då i Tyskland där de kan vara ganska omfattande) så kan man ju anta att det finns en orsak till att evolutionen för kollektivtrafiksignaler utvecklats från det. Att ljuset ändrats från gult (amber) till vitt handlar sannolikt mest om att kontrastverkan blir bättre. Jämför med att alltfler destinationsskyltar på bussar mm. gått över till vitt liksom att även blått eller rött utryckningsljus i flera fall blandas med vitt ljus av samma orsak.
»Den stora anledningen till att människan går vilse i tankarna är att det är outforskat territorium.«

Alfred E. Neuman

Ersa

Det är rent generellt lite lätt att skylla all standardisering på EU, men som sagt är det inte så enkelt. Det är dock rätt sällan man hör och ser gemene man och kvinna i Sverige kräva utträde ur FN pga missnöje med flera decennier gamla konventioner.

Nico

Jo, EU gav till med ut en skrift för en del år sedan där de på ett lite komiskt vis skämtade om mycket som de påstods ligga bakom... men som de i själva verket inte hade ett jota med... Framförallt var det som ett svar till vissa brittiska tabloider... ;)


Ska dock inte gå OT för mycket, men en återgång till ämnet för den som är intresserad av att jämföra vägmärken mm. är även denna Wikipediasida. Där framgår det att oxå bland vägmärkena så finns det många nationella variationer och det viktigaste är förståelsen av vägmärkena mm. snarare än deras färger.

»Jämförelse mellan vägmärken i Europa«
»Den stora anledningen till att människan går vilse i tankarna är att det är outforskat territorium.«

Alfred E. Neuman

Harald Nordius

Det är nog bara i Stockholm de har haft gult sken. Det är från början inte trafiksignaler enligt Vägmärkesförordnigen utan spårvägssignaler definierade i SS regler för spårvagnar där de kallas bildsignaler. När man började köra buss i spårvägsspåren så var det ju bara SS bussar och då togs de in i SS instruktioner för bussförare. När de senare togs in i VMF som kollektivtrafiksignaler tror jag de fick vit färg från början. I Göteborg har de varit vita så länge jag kan minnas och det är före EU-inträdet. Antagligen fick Stockholm dispens för att inte behöva byta alla signaler på en gång.

Ersa

Skulle vara intressant att se fler bilder på dessa spårvagnssignaler. Gärna från före nedläggningarna 1967.

Harald Nordius

Här är en bild från Renstiernas gata/Folkungagatan: http://sparvagsmuseet.sl.se/Visa?id=53629
Lodrätt streck fanns inte, utan det var pil höger, vänster eller rakt fram. På några ställen fanns kryss som betydde att biltrafiken hade stopp men det kunde finnas korsande eller sammanlöpande vägar för spårvagnar eller bussar: http://sparvagsmuseet.sl.se/Visa?id=69038

riiga

Enligt den äldre vägmärkesförordningen (1978:1001) gällde följande, ändrat senast i SFS 1988:1601:
Citat42 § Kollektivtrafiksignaler (10.1) har tre ljusöppningar för vitt ljus. I ljusöppningarna finns symboler, i den ena bokstaven S, i den andra ett vågrätt streck och i den tredje ett lodrätt streck.

Så vitt ljus borde ha gällt sedan i alla fall 1988. Vad som gällde dessförinnan har jag dock inte lyckats hitta.

Ersa

Letade igenom ett antal äldre trafikskoleböcker jag har i bokhyllan, men tyvärr dök kollektivsignaler upp först i den i sammanhanget rätt nya boken från början av 1980-talet, och även då var de vita.
I vänstertrafikböckerna från 1950-och 60-talen fanns bara vanliga trafiksignaler med.

igel

Enligt Gunnar Ekeving https://ekeving.se/, vilken jag frågade så såg kronologin ut som följande.

CitatDet var 1951 som Stockholms Spårvägar fick tillstånd av Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen att på prov sätta upp den nya typen av signal. Första installationen var vid Karl XII Torg i oktober 1951. Försöket föll väl ut, och 1952 fick SS tillstånd att successivt sätta upp den nya typen av signal, som vid denna tid oftast kallades "Spårvägssignal".  Jag vet inte när termen "kollektivtrafiksignal" började användas.

Orsaken till att den nya typen av signal infördes var att formsignalerna inte gav någon information om förestående signalväxling.

Den nya typen av signal syftar på de vi kallar kollektivtrafiksignal. 1989-04-01 trädde ändringsförordning SFS 1988:1601, till vägmärkesförordning 1978:1001 i kraft. I den förekommer både den vita färgen och namnet kollektivtrafiksignal. Åtminstone sedan dess har den dagens namn och utförande. Men innan dess var den inte i formell bemärkelse ett vägmärke, vilket väl är anledningen till att de inte förekom i bilskoleböcker.