SL bussarnas nya biljettmaskiner...

[Patrik]

...heter TP 5000 enligt en informationsblad jag såg idag som förklarade hur dom nya Access-korten fungerar och man fick se en pytteliten bild på maskinen.

Någon här kanske kan förklara vad det är för sorts maskin, vad den kan göra, dålig eller bra etc.

[Erling.L]

samma maskin som göteborg även kallad Hajen

[Patrik Henriksson]

Tja, SL lär förstås ha sin egen konfiguration, men i Västtrafikutförande går det t ex att sälja kontantbiljetter, ladda pengar, månadskort och andra produkter på kort samt visera och kontrollavläsa kort.

Maskinens hård- och mjukvara lämnar en del övrigt att önska. Det finns inget numeriskt tangentbord, men knappar längs med maskinens höger, vänster och undersida. När siffror skall knappas in används växelvis i olika funktioner antingen den nedre, horisontella raden 0 ... 9, eller de båda vertikala raderna med 0-4 längs vänstersidan och 5-9 till höger. Nolla i användarvänlighet således (de vertikala knapparna används normalt till menyfunktioner då de matchar ikoner längs displaysidorna)

Maskinen skiljer inte heller på olika trafikhuvudmän, så i Västtrafik där linjerna antingen tillhör THM 2/VT Göteborgsområdet, 14/VT Fyrbodal, 15/VT Sjuhärad eller 16/VT Skaraborg har man fått baka in THM-numret i linjenumret. När linje skall väljas är linjenumret därför sexsiffrigt - och linje knappas in med de vertikala knapparna, så det är ett oherrans vevande fram och tillbaka mellan knapparna emellanåt. Det borde emellertid inte bli något större problem hos SL, som inte har samma uppdelning av trafiken.

När linje är vald skall förstås tur ställas in, och den identifieras av en lång alfanumerisk sträng där man byggt ihop starttid, turnummer och sluthållplats, t ex "18:03-647-Häggvägen". I listan visas samtliga turer i båda riktningar på vald linje, sorterat efter starttid, och per automatik markeras nästa tur i listan. Är det då kvartstrafik och många turer som startar samtidigt får man sitta och stega sig igenom listan med pil upp/ner, eftersom det inte går att slå in turnumret, som man ändå har fullt läsligt i specen.

Riktigt fundersam blir man när man efter midnatt behöver välja en tur som startar före midnatt, t ex vid avlösning då ny förare måste välja tur på nytt efter att ha öppnat försäljningen, eller då man startar en förstärkning halvvägs på turen. Vid midnatt skiftar nämligen det lilla helsiket dygn, och slänger alla turer som startar före midnatt, även om de inte avslutats.

Hur linje och tur presenteras och väljs kan man förmodligen konfigurera på diverse olika sätt, så det blir säkert annorlunda hos SL, men detta är i alla fall ett par exempel.

Det positiva jämfört med de gamla biljettmaskinerna är den grafiska displayen. Det är lite lättare när det står "Kommun Göteborg" i displayen när ett kort viseras, än när det stod 050 001 i gamla maskinens sjusegmentsdisplay, och det behöver inte skrivas ut kontrollremsor så fort man ändrar linje och tur eller någon annan inställning, när det presenteras i displayen. Automatiskt byte av zon, och att funktioner finns tillgängliga i en grafisk meny utan sifferkoder till höger och vänster underlättar också.

Det riktiga lyftet för Västtrafiks del har dock inte alls med förarens försäljningsmaskin att göra och kommer först när rabattkorten av det gamla formatet kan ersättas med check-in/check-out. Det finns ingen annan frekvent händelse idag som tar så mycket tid vid påstigning som när kortet tar slut och restbeloppet, som i åtta fall av tio slutar på femtio öre, ska betalas kontant (och då avses påstigning som i annat fall gått fort, när resenären vet att det är rätt buss och vad resan kostar). Dessutom är det först då man har ett för hela länet gemensamt biljettsystem fullt ut, och det är ju det egentliga syftet med Västtrafiks nya pris- och betalsystem.

Sammanfattningsvis - jo, den funkar väl, men genomtänkt är den inte.

[Axel]

Maskinen skiljer inte heller på olika trafikhuvudmän, så i Västtrafik där linjerna antingen tillhör THM 2/VT Göteborgsområdet, 14/VT Fyrbodal, 15/VT Sjuhärad eller 16/VT Skaraborg har man fått baka in THM-numret i linjenumret. När linje skall väljas är linjenumret därför sexsiffrigt - och linje knappas in med de vertikala knapparna, så det är ett oherrans vevande fram och tillbaka mellan knapparna emellanåt. Det borde emellertid inte bli något större problem hos SL, som inte har samma uppdelning av trafiken.

När linje är vald skall förstås tur ställas in, och den identifieras av en lång alfanumerisk sträng där man byggt ihop starttid, turnummer och sluthållplats, t ex "18:03-647-Häggvägen". I listan visas samtliga turer i båda riktningar på vald linje, sorterat efter starttid, och per automatik markeras nästa tur i listan. Är det då kvartstrafik och många turer som startar samtidigt får man sitta och stega sig igenom listan med pil upp/ner, eftersom det inte går att slå in turnumret, som man ändå har fullt läsligt i specen.

Det där kunde man tänkt på innan. Var det ingen aktiv förare med i förarbetet? Och det borde gå att ändra på.

Du skriver om sexsiffriga linjenummer. Jag får det till femsiffrigt: 16 404 förbi Habo, tillexempel.
Varför måste "bystan" ha 14, 15 och 16? Räcker väl med 4, 5 och 6 för att skilja från 2 för gamla GL?

Hur går det med Västtrafiks planer att få ett enhetligt linjenummersystem? Eller spolieras det nu när man döper om varje liten tur som går annan väg till eget linjenummer? Som på linje 300 (som numera kan heta 299, 300, 310, 320 eller 330), eller när linje 58 kallas linje 56 och 82, när den vänder halvvägs.

[Patrik Henriksson]

Det där kunde man tänkt på innan. Var det ingen aktiv förare med i förarbetet? Och det borde gå att ändra på.

Du skriver om sexsiffriga linjenummer. Jag får det till femsiffrigt: 16 404 förbi Habo, tillexempel.
Varför måste "bystan" ha 14, 15 och 16? Räcker väl med 4, 5 och 6 för att skilja från 2 för gamla GL?

Hur går det med Västtrafiks planer att få ett enhetligt linjenummersystem? Eller spolieras det nu när man döper om varje liten tur som går annan väg till eget linjenummer? Som på linje 300 (som numera kan heta 299, 300, 310, 320 eller 330), eller när linje 58 kallas linje 56 och 82, när den vänder halvvägs.

Linjenummer i sig kan bestå av max fyra siffror (även om linjebeteckningarna som annonseras aldrig innehåller fler än tre siffror) därför blir det sex siffror med påklistrad THM.
THM-numren som används inom VT är övertagna från de ersatta trafikhuvudmännen, där 2=GLAB, 14=GBL, 15=ÄLAB och 16=LTS. De härstammar ursprungligen från rikets länsnummer, där t ex Stockholm=1, vilket är SL:s THM-nummer. Googlar du på länsnummer ser du mönstret.

Att numrera om befintliga linjer är absolut inget självändamål. Man skulle då ge samtliga linjer en och samma THM, vilket innebär att de fyrsiffriga linjenummer som alltså inte annonseras måste vara unika. På motsvarande sätt som i Skåne, där den linje som annonseras med beteckningen 1 i Helsingborg har linjenummer 601, skulle man använda tusentalssiffran för att undvika dubbletter, vilket innebär att resenären ändå inte märker av omnumreringen - och tur är väl det, för att ändra annonserade linjebeteckningar i stor skala är en väldigt dålig idé.

Ändringen i sig, där en majoritet av linjerna byter THM, skulle medföra en oerhörd mängd arbete för oss som jobbar med allehanda tekniska system, t ex finns det kopplingar som anger att om man från ett av Buss i Västs fordon i Alingsås söker en tur på linje 500 (utan att ange THM) väljer systemet automatiskt VT7 linje 500, alltså buss Borås - Alingsås - Trollhättan, men gör man samma sökning från ett fordon hos Buss i Väst i Lerum söker systemet istället VTG linje 500, d v s Alingsåspendeln. Dessutom pågår arbetet med en ny gemensam trafikdatabas för hela Västtrafik, och att försöka få den att matcha de två befintliga databaserna blir inte direkt lättare om man ändrar på allt.

Hur linjenummer varieras och återanvänds beror på trafikplanerare hos entreprenören och respektive affärsområde hos Västtrafik. I Sjuhärad gjorde man ett omtag med linje 300 häromåret, och delade upp dess olika körvägar i 300, 310 och 330 m fl, med syfte att tydliggöra körvägarna för resenären.

I Göteborgsområdet har man gjort omtag med nattrafiken, då VTG slagit fast att de särskilda nattlinjenummer som funnits sedan hedenhös skulle ersättas av motsvarande linje för ordinarie trafik. Problemet uppstår då när nattbussen inte kör samma väg som ordinarie linje. I stråket Göteborg - Stenungsund ersattes därför linje 398, som tidigare körts med en ordinarie buss Göteborg - Kungälv - Kode - Jörlanda - Stora Höga - Stenungsund, och en extrabuss Göteborg - direkt Jörlanda - Stora Höga - Stenungsund av två linjer (samtidigt som extrabussen blev ordinarie): linje 306 Göteborg - Kungälv - Kode - Jörlanda - (Stora Höga), och Röd Express, med samma körväg som extrabussen haft.

Det ologiska i detta är att linje 306 på dagtid sedan många herrans år trafikerar Kungälv - Kode - Rörtången, vilket innebär att nattbussen har mer gemensamt med VTG linje 330, Kungälv - Kode - Jörlanda - Stora Höga - Stenungsund - Tegen, samtidigt som Röd Express på dagtid stannar vid Kungälvs- och Kodemoten. Att annonsera natturerna från Göteborg som 330 hade emellertid inneburit att linjens längd Göteborg - Tegen (även om inga turer trafikerar hela vägen) blir över fem mil, varpå andra arbetstidsregler gäller och dagtjänsterna i Stenungsund behöver göras om. Varför man prompt väljer att använda 306 istället för 316 eller annat ledigt nummer kan jag inte finna någon annan förklaring till än att man hängt upp sig på att ha samma nummer dag som natt, utan att reflektera över att det faktiskt är två sträckningar med fler skillnader än likheter. Vid senaste tdt-skiftet har man dock (tack och lov) döpt om direktbussarna från Röd till 394, eftersom vi fick VÄLDIGT mycket diskussioner när det gick en Röd från stan 01.35 utan stopp vid Kungälvsmotet, och det var 40 minuter till nästa Kungälvsbuss.

Hade det inte varit fem mil Göteborg - Tegen hade vi istället haft två linje 330 i Göteborg, en till Skene-Kinna, som går både dag och natt, och en nattbuss till Jörlanda. Lite lättare för den som på dagtid åker 330 till Kode, om han inte kliver på fel 330 och hamnar i Kinna förstås.

Det kommer således inte att dyka upp nya linjenummer överallt när vissa turer går olika vägar, ibland gör man tvärtom och samlar vitt skilda körvägar under ett nummer. Båda tilltagen bottnar dock i att man på olika håll slagit fast att det är bäst att ändra på saker och ting, för att göra det enklare för resenären. Det får ju inte vara krångligt att åka buss!

För att återknyta till biljettmaskinsämnet, så visst finns det vettigt folk från entreprenörerna som sitter på heltid sedan länge med pris- och betalprojektet, men min bild av det är att man fått välja den "minst onda" lösningen tekniken erbjuder. Det har också gjorts en del förbättringar sedan haj-maskinerna togs i drift.

[Axel]

Linjenummer i sig kan bestå av max fyra siffror (även om linjebeteckningarna som annonseras aldrig innehåller fler än tre siffror) därför blir det sex siffror med påklistrad THM.
THM-numren som används inom VT är övertagna från de ersatta trafikhuvudmännen, där 2=GLAB, 14=GBL, 15=ÄLAB och 16=LTS. De härstammar ursprungligen från rikets länsnummer, där t ex Stockholm=1, vilket är SL:s THM-nummer. Googlar du på länsnummer ser du mönstret.

14, 15 och 16 stämmer med tre gamla län. Alla belägna i Västsverige.
Siffran 2 däremot verkar inte vettig. Ligger isåfall på ostkusten.

Det ologiska i detta är att linje 306 på dagtid sedan många herrans år trafikerar Kungälv - Kode - Rörtången, vilket innebär att nattbussen har mer gemensamt med VTG linje 330, Kungälv - Kode - Jörlanda - Stora Höga - Stenungsund - Tegen, samtidigt som Röd Express på dagtid stannar vid Kungälvs- och Kodemoten. 

Ännu ett exempel på inkonsekvens     

[Max W]

Länskod 2 nämndes i ett inlägg (som "troligt för ostkusten". Före storlandstingens tid hade Stockholms län bokstaven B och länskoden 02 och Stockholm Stad som var egen magistrat fram till 1971 hade länskoden 01. När sedan reformen kom tog länet över Stockholm stads länskod.

[Erling.L]

Maskinen skiljer inte heller på olika trafikhuvudmän, så i Västtrafik där linjerna antingen tillhör THM 2/VT Göteborgsområdet, 14/VT Fyrbodal, 15/VT Sjuhärad eller 16/VT Skaraborg har man fått baka in THM-numret i linjenumret. När linje skall väljas är linjenumret därför sexsiffrigt - och linje knappas in med de vertikala knapparna, så det är ett oherrans vevande fram och tillbaka mellan knapparna emellanåt. Det borde emellertid inte bli något större problem hos SL, som inte har samma uppdelning av trafiken.

Vill minnas dom på kursen i maskinen sa 2 var för spårvägen buss o vagn hade 1 att siffran styr företaget som har linjen.

för när spårvägen hade stöttning på L600 kunde vi inte lägga in det på linje 600 då den inte hade våran prefix utan la den som en 433 eller 403